Hållbarhet
Nästan alla vill att vi ska ha en hållbar utveckling. Vi avskyr miljöförstöring och vem vill utrota djur och växter? Vem vill ha folkmord och förtyckande samhällen? Ingen vill det, ändå...
Olika miljöproblem blir dagsländor och debatteras. Det blir mycket skrik och bråk, men alldeles för lite verkstad. Och en hel del av det som görs är faktiskt inte så viktigt. Men det som är viktigt struntar vi i, varför?
Det finns en gedigen vetenskap bakom de grundläggande kraven för hållbar utveckling. Den kan sammanfattas så här:
-
Vi ska inte öka mängden av skadliga ämnen och de som finns ska inte få göra skada.
-
Vi ska inte utrota arter och biotoper.
Vi behöver bevara våra ekosystem, det är nödvändigt för vår överlevnad. Vi måste vara försiktiga med den natur som finns kvar och låta den vara naturlig.
-
Vi ska sträva efter att inte använda resurser som kommer att ta slut.
Sparsamhet och smart teknikutveckling är lösningen.
-
Vi ska skapa samhällen där människor mår bra och kan utvecklas. Social hållbarhet.
"Det Naturliga Steget", som stöds av en gedigen forskning uttrycker det på detta sätt, i principer:
Det Naturliga Steget kallas också FSSB
Detta är ett strategiskt systemtänk som kan verka komplicerat, läs det endast om du är speciellt intreserad.
När vi är hållbara bidrar vi inte till att utsätta naturen för systematisk…
1. …koncentrationsökning av ämnen från berggrunden
2. …koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion
3. …degradering på fysiskt sätt och vi bidrar inte till att människor utsätts för strukturella hinder för…
4. …hälsa, 5. …inflytande, 6. …kompetens, 7. …opartiskhet och 8. …meningsskapande.
Princip 1: Tänk fossilt koldioxid i atmosfären, tungmetallen kadmium i våra njurar, och fosfat i våra sjöar…
Princip 2: Tänk freoner i stratosfären, kväveoxider i våra hav och dioxiner i det biologiska livet …
Princip 3: Tänk stora kalhyggen, utdikning av våtmarker, och hårdgöring av naturytor genom mer och mer asfaltering.
Princip 4: Principerna för social hållbarhet handlar om att avlägsna de fem grundläggande hindren för tillit mellan grupper av människor den grundläggande funktionen i ett friskt socialt system.
I sin tur avgörs allmän tillit människor emellan av i vilken mån de litar på människorna med makt. Forskning visar att ifall människor litar på chefer och ledare på olika nivåer, litar de också på varandra. Och omvänt. Litar vi inte rent generellt på chefer, statsråd, domare, sjukhus, lärosäten…, så sjunker även den interpersonella tilliten. Vilket leder till sociala sjukdomar som segregering (man litar bara på personer man känner), korruption (de andra fuskar säkert, så då gör väl vi det också), minskad social rörlighet (född fattig, alltid fattig), droger, kriminalitet, samt minskad lojalitet, kreativitet och innovationskraft i organisationer.
Så i det socialt hållbara samhället upplevs inte människor med makt, liksom normer och regler som upprätthålls av människor med makt, vara hinder för Hälsa (tänk t ex ”arbetsmiljöer”), Inflytande (tänk t ex ”enkäter hos personal”), Kompetens (tänk t ex ”utbildningsprogram”), Opartiskhet (tänk t ex ”vissa”) och Meningsskapande (tänk t ex ”religionsfrihet”).
Ramvillkoren är nu rikligt testade i organisationer världen över, och vi vet att de radikalt ökar kreativitet och innovationskraft, samt skapar kreativ och innovativ samverkan i värdekedjor och över sektorsgränser.
Blekinge Tekniska Högskola https://www.bth.se/forskning/forskningsomraden/strategisk-hallbar-utveckling/sdsd
Strategisk styrning https://www.sciencedirect.com/journal/journal-of-cleaner-production/vol/140/part/P1
Förenklat om social hållbarhet.
Minimal korruption är nog det viktigaste. Dessutom har man kunnat se att människors psykologi måste hanteras på ett sätt så att samhället blir bra. Politikernas mål ska vara det goda samhället, inte makt eller den egna gruppens vinning. Demokrati är det som fungerar bäst. (Definitioner av demokrati har tagits fram av FN-organisationer).
Korruption
Bland historiker och freds- och konfliktforskare finns idag en ganska stor enighet om att det största hotet mot välstånd är korruption.
Människors psykolgi
Den största drivkraften som gör att människor begår folkmord och krigar är att man identifierar sig med och solidariserar sig i en grupp. (Det blir vi och dom. Krydda gärna med en fiende så går det riktigt illa)
Människors agerande styrs först och främst av kortsiktiga "vinster" och fördelar. (I nobelprisammanhang kallas det Nudging)
Politikers mål
Historiker har också visat att de samhällen som eftersträvar makt, expansion, heder och resepekt ofta utmynnar i elände.
Medan de samhällen där makthavarna eftersträvar välstånd åt folket blir bra samhällen.
Tänk att det kan vara så enkelt.
Demokrati
Internationell forskning visar bland annat:
Den ekonomiska tillväxten är större i demokratier. Demokratiseringsprocessen kan öka bnp-tillväxten per capita med 20 procent.
Demokratier leder till högre livslängd, och radikalt minskad spädbarnsdödlighet. Demokratier spenderar dubbelt så mycket på sociala skyddsnät än slutna diktaturer.
Internettuppkopplingen är högre i demokratier, och korruptionsnivån är lägre.
Demokratisering leder till att länder lägger upp till 30 procent mer på utbildning.
Demokrati minskar risken för krig och inbördeskrig. Under omställningen från autokrati till ett halvdemokratiskt styre ökar dock risken för inbördeskrig avsevärt.
Ovanstående siffror är hämtade ur Dagens Nyheter den 3 mars 2022
Autokratier tenderar att agera som diktaturer.