top of page

Systemsyn behövs

 

Plötsligt påstår någon: -Vi har hittat lösningen! Bara vi gör så här så blir allt bra!

Det är sant att det finns många lösningar som är bra för miljön. Men vilken är bäst?! Svaret är att vi måste göra många saker på en gång och att vi behöver prioritera bland alla olika förslag. Vi behöver en systemsyn.

Olika lösningar har olika effekter

Det är sällan som bra lösningar motverkar varandra. Oftast kompletterar de varandra.

Ändå konkurrerar de. De konkurrerar om resurser/pengar.

Därför behöver vi en metod för att försäkra oss om att vi gör de bästa åtgärderna. Det vi behöver är en systemsyn och det är fullt möjligt, inte ens särskilts svårt.

Systemsyn finns

I tidningarna läser vi om olika katastrofer och att det kommer att bli värre om vi inte agerar på rätt sätt.

 

Det finns en mängd seriösa och bra metoder för att beskriva hur situationen är, men alla gör inte anspråk på att ha systemsyn. Systemsynen är som operativsystemet i din dator, allt går in och tack vare systemsynen så blir det användbart.

 

FNs IPPC sammanställer forskningen om klimatförändringar. Sammanställningarna är omfattande och har mycket hög vetenskaplig höjd.

 

De planetära gränserna beskriver hur långt vi har kommit med att rubba jordens naturliga och nödvändiga system.

 

FN-organet COP förhandlar fram mellanstatliga regler för att bevara den biologiska mångfalden och hantera klimatkrisen.

 

Olika organisationer sätter mål för hur länder och organisationer ska agera. EUs fit for 55 har världens mest ambitiösa mål, men de är inte alls tillräckliga för att få ordning på hur vi påverkar planetens livsbyggande system.

 

Låter det komplicerat och mycket? Det är mycket. Kan du hålla allt detta i huvudet? Troligen inte.

 

Därför behövs en systemsyn och det behövs en korrekt systemsyn som är vetenskapligt underbyggt.

FSSD eller Det Naturliga Steget är ett sådant system. Det bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det innefattar allt det som är beskrivet här ovanför och det fungerar när det används på rätt sätt.

 

Principen är enkel tre övergripande krav så att vi inte förstör jorden. Fem krav så att vi skapar ett bra samhälle.

 

När vi förstått och accepterat dessa 3+5 krav så kommer vi till nästa steg där vi bestämmer vad vi faktiskt ska göra. DNS beskriver metoden som ABCD (se nedan) det är ett välbeprövat och fungerande system för att välja och ta oss rätt bland många alternativ.

Komplext, men inte komplicerat

 

Det kanske känns komplext och det är komplext, men det är inte komplicerat det är tvärtemot ett enkelt sätt . Det goda resultatet garanteras av att man hela tiden följer upp resultatet och förfinar metoder och mål. Det finns plats för forskning och utveckling och steg för steg tar man sig till allt bättre och effektivare åtgärder

Kräv att dina politiker har systemsyn

FSSD/DNS Det Naturliga Steget

 

Systemvillkor

Hållbarhetsvillkoren/grundläggande ramvillkor/systemvillkor:

 

I det hållbara samhället utsätts naturen inte för systematisk:

1. Koncentrationsökning av ämnen från berggrunden (t.ex. fossila bränslen, metaller och mineraler)

 

2. Koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion (t.ex. svårnedbrytbara kemikalier som bromerade flamskyddsmedel och naturligt förekommande ämnen som kväve)

 

3. Undanträngning med fysiska metoder (t.ex. avskogning och utarmning av ekosystem) 

Social hållbarhet

I det hållbara samhället finns det inga strukturella hinder för människors:

4. Hälsa: Vi får inte systematiskt utsätta människor för sociala förhållanden som undergräver deras möjligheter att undvika skador och sjukdomar; fysiskt, mentalt eller emotionellt. Exempel är farliga arbetsförhållanden eller otillräckliga löner.

 

5. Inflytande: Vi får inte systematiskt utsätta människor för sociala förhållanden som hindrar dem från att delta i att forma de sociala systemen som de ingår i, t.ex. genom undertryckande av yttrandefrihet eller åsikter.

 

6. Kompetens: Vi får inte systematiskt utsätta människor för sociala förhållanden som hindrar dem från att lära sig och utveckla kompetenser individuellt eller tillsammans, t.ex. genom hinder för utbildning eller otillräckliga möjligheter till personlig utveckling.

 

7. Opartiskhet: Vi får inte systematiskt utsätta människor för sociala förhållanden som innebär partisk behandling, t.ex. genom diskriminering eller orättvist urval till yrkespositioner, korruption etc.

 

8. Mening: Vi får inte systematiskt utsätta människor för sociala förhållanden som hindrar dem från att skapa individuell mening eller att skapa en gemensam mening, t.ex. genom att undertrycka kulturella uttryck eller hindra samverkan.

Att genomföra förändringar

ABCD‐metoden FSSD‐systemvillkor 

 

Av erfarenhet vet vi, inte bara när det gäller miljö utan generellt, vet vi att åtgärder inte alltid blir så effektiva som vi vill. Ibland blir de till och med kontraproduktiva.

Lyckosamma företag har tagit lärdom av denna erfarenhet och skapat system. Dessa system fungerar även när vi ska genomföra klimatomställningen.

Dessa system bygger på att man noga och så gott man kan,  beskriver verkligheten. Det kallas nulägesanalys.

Lika noggrann behöver man vara när man beskriver vart man vill, det brukar kallas vision.

 

Därefter formulerar man mål på rätt sätt.

Nu är det bara att börja förändringen och hela tiden utvärdera och finslipa. 

A= Dit vi vill. Visionen

B= Analys och beskrivning av nuläget

C= Utvärdera och att löpande skapa nya delmål

D= Hitta och beskriva smarta utvecklingsvägar. Aktiviteter med god ekonomi

Stå aldrig stilla.

 

DNS bild här

Tankeexperiment med systemsyn

Låt oss göra ett tankeexperiment med utopier och visioner och tillämpa de kriterier som finns i DNSs systemverktyg.

På saklig grund

I alla olika skeden ska besluten ha saklig grund. Det låter självklart, men ofta tar politiska förhandlingar och okunskap överhanden. Det politiska systemet glömmer vetenskapens fakta eftersom de så gärna vill förhandla fram något. Konkurrens, självhävdelse och heder blir viktigare än saklighet.

Människans psykologiska hinder är en annan bromskloss.

Det är därför ganska självklart att i alla skeden så är det intressantast om det bygger på saklig grund. Man ska börja med att ta in så mycket kunskap som möjligt.

En bra utopi

När vi gör en utopi låssas vi att vi är i en framtid där det är precis så som vi vill att det ska vara.

  • En tredjedel av land och vatten är avsatta för fri utveckling.
    Det kan verka orealistiskt, men det blev resultatet av förhandlingarna vid COP15. Så det är en bra utopi.

  • Allt material tillverkas utan utsläpp av skadliga ämnen och tillverkningen är antingen koldioxidneutral eller koldioxidnegativ. Det är inte längre några problem med ändliga resurser.

  • Tillverkningen sker med schysta arbetsvillkor i demokratiska och fria samhällen där människor har det bra. Korruption och snikenhet är under kontroll.
     

Visionen

Med utgångspunkt från utopin försöker vi vara mer realistiska och går vidare med en vision.

  • Alla markägare redovisar vilka delar av deras mark och vatten som avsätts för fri utveckling respektive hållbart nyttjande och intensivt nyttjande. En överstatlig kontroll och revision finns.

  • Livscykelanalyser styr materialanvändning och distribution. Koldioxidkontroll är absolut och överordnad. Inga av människan skapade ämnen som inte bryts ner sprids i naturen.

  • Tilliten till offentliga institutioner är god. Korruption motarbetas och är olönsamt. FNs principer för mänskliga rättigheter och definition av demokrati tillämpas.
    Människors förtjusning i starka ledare, identifikation i grupper, behov av syndabockar och snikenhet hanteras.

  • Politikers övergripande mål är att skapa bra samhällen. Konkurrens, hävdelse och heder hanteras.

  • Vetenskap och beprövad erfarenhet utgör grunden för beslut.
     

Sedan

Så längt låter det bra. Nu ska vi se hur systemsynen tar oss vidare. 

 

Redan nu när vi har en vision så är det plats för politiker och konstnärer att vidga vårt synfält. Allt på saklig och vetenskaplig grund. Det gäller att även beskriva verkligheten ur nya synvinklar och det brukar konstnärer vara bra på.

 

Det gäller att skapa många realistiska, viktiga och tilltalande visioner. Har man en vision så får man en riktning i sitt agerande. Därför gäller det att skapa visioner/utopier precis just där du står. Det är nämligen så att just där du står har du möjlighet att agera, att påverka och att göra nytta. Den övergripande visionen/utopin ger dig en riktning, det är bra.

 

När vi kommer till konkreta åtgärder, precis det vi ska göra för att nå visionen, då tillämpar vi ABCD, men det är en senare fråga.

 

Ett exempel

Nu vet vi vart vi vill vi har en vision. Då kan vi effektivt ta oss dit genom att prioritera de bästa åtgärderna. Vi gör det i många små steg och utvärderar hela tiden resultatet.

Den verklighet vi lever i

Vi beskriver nuläget, den verklighet vi befinner oss i. Det gör vi på detaljnivå med hjälp av vetenskap och analys.

Ibland blir vi trångsynta och då krävs det att man beskriver verkligheten ur andra synvinklar. Det brukar konstnärer vara experter på.

Dessa analyser sker på alla nivåer i samhället i alla branscher, i alla organisationer och hos varje individ. Det är en normal del i verksamheten. Det nya är att vi tar hållbarhetskraven på allvar och verkligen ser dem som krav.

Vi förstår att vetenskapliga fakta inte är förhandlingsbara, men att man kan förhandla om hur man ska använda vetenskapliga fakta.

Nu vet vi vart vi vill och vi vet hur det ser ut just nu.

Då är det bara att finna vägen och börja gå. Ett steg i taget och så kontrollera att vi går åt rätt håll. Ofta kommer vi till vägskäl,  det finns ju många olika vägar att nå målet. Då försöker vi förstå vilken väg som är bäst, ibland är det självklart, ibland måste vi välja, ibland går vi flera vägar samtidigt.

Blir det inte dyrt och arbetsamt? Absolut inte eftersom vi hela tiden kontrollerar av vi är på en bra väg. Och det är lätt att vända eller att ta en tvärväg. Kanske hittar vi en genväg.

Kommentar om alla de miljontals mål som krävs

Det behövs mål och aktiviteter på alla nivåer och i alla sammanhang så det är omöjligt för någon överhet att ha kontroll och styra allting.  Överhetens/politikernas roll är att skapa ett system som belönar de som tar sig mot visionen. Det gör man med lagar, stöd, förbud och kontroll.

Det måste löna sig att göra rätt. Detta är inget problem eftersom metoden har tillämpats av företag i hundratals år. Och är beskriven och analyserad av nutidens ekonomer. Det är vetenskap och beprövad erfarenhet.

 

Rätt formulerade mål tenderar att uppfyllas

Det har visat sig att man ofta når sina mål om man formulerat målen på rätt sätt.

För att målen ska fungera bra så krävs det att de är tydliga, så att åtminstone du själv förstår dem. Att du verkligen känner dem och kan identifiera dig med dem. Du ska verkligen vilja nå ditt mål.

Ju mer precis och detaljerad du är dess större är chansen att du ska nå ditt mål.

Formulera också målet så att du kan bedöma om du är på rätt väg och vet om du håller på att nå målet, det är bra att ha måluppfyllelsen är mätbar.

Sikta inte mot stjärnorna formulera ditt mål så att du troligen kan nå det, det är bäst.

Kommentar om ambition

Ta många små steg. Du når snabbast fram om du tar många små steg i rätt riktning.

Stora steg går ofta lite snett och du kommer inte dit du ville. Om ett litet steg går snett så är det bara att rätta till det. Du blir också modigare om du tar många små steg. Du behöver inte vara rädd och då blir det verklig verkstad. Om du är osäker ta pyttesmå steg och se vad som händer.

Stå aldrig stilla.

Fällor

Lågt hängande frukter kan du strunta i eller plocka gör som du vill. Det viktiga är att du koncentrerar dig på det som är viktigt.

När det gäller dig själv, i ditt liv, så innebär det troligen om att du ska flyga mindre. Hur du hanterar plastpåsar är förhållandevis mindre viktigt.

En annan sak som är ändå viktigare är att du kräver av dina politiker att de kraftigt agerar mot klimatkrisen och i andra miljöfrågor.

Okunskap och missuppfattningar är vanliga fällor


Se till så att du har bra källor till din kunskap och dina åsikter. Dessa brev är en av flera bra källor. Att ringa ett universitet och ställa en fråga brukar också fungera bra.

Psykologiska fällor.
Glöm aldrig att alla är människor, du också. Du reagerar som det djur du är. Det som borde styra dig är det som är vetenskapligt visat. Men det som verkligen styr dig är vad andra säger och tycker. Du styrs av ditt behov av heder, styrka och erkänsla. Du gör aldrig något som är dåligt för dig själv. Du är säkert ganska snål och gniden och gillar snabba belöningar. Trots allt detta måste du agera mot klimatkrisen och våra förödande miljöproblem.

Hållbarhet 

Nästan alla vill att vi ska ha en hållbar utveckling. Vi avskyr miljöförstöring och vem vill utrota djur och växter? Vem vill ha folkmord och förtyckande samhällen?  Ingen vill det, ändå...


Olika miljöproblem blir dagsländor och debatteras. Det blir mycket skrik och bråk, men alldeles för lite verkstad. Och en hel del av det som görs är faktiskt inte så viktigt. Men det som är viktigt struntar vi i, varför?

Det finns en gedigen vetenskap bakom de grundläggande kraven för hållbar utveckling. Den kan sammanfattas så här:

 

  • Vi ska inte öka mängden av skadliga ämnen och de som finns ska inte få göra skada.

  • Vi ska inte utrota arter och biotoper.
    Vi behöver bevara våra ekosystem, det är nödvändigt för vår överlevnad. Vi måste vara försiktiga med den natur som finns kvar och låta den vara naturlig.

  • Vi ska sträva efter att inte använda resurser som kommer att ta slut.
    Sparsamhet och smart teknikutveckling är lösningen.  

  • Vi ska skapa samhällen där människor mår bra och kan utvecklas. Social hållbarhet.

"Det Naturliga Steget", som stöds av en gedigen forskning uttrycker det på detta sätt, i principer:
Det Naturliga Steget kallas också FSSB

Detta är ett strategiskt systemtänk som kan verka komplicerat, läs det endast om du är speciellt intreserad.

När vi är hållbara bidrar vi inte till att utsätta naturen för systematisk…

1. …koncentrationsökning av ämnen från berggrunden

2. …koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion

3. …degradering på fysiskt sätt och vi bidrar inte till att människor utsätts för strukturella hinder för…

4. …hälsa, 5. …inflytande, 6. …kompetens, 7. …opartiskhet och 8. …meningsskapande.

 

Princip 1: Tänk fossilt koldioxid i atmosfären, tungmetallen kadmium i våra njurar, och fosfat i våra sjöar…

Princip 2: Tänk freoner i stratosfären, kväveoxider i våra hav och dioxiner i det biologiska livet …

 

Princip 3: Tänk stora kalhyggen, utdikning av våtmarker, och hårdgöring av naturytor genom mer och mer asfaltering.

 

Princip 4: Principerna för social hållbarhet handlar om att avlägsna de fem grundläggande hindren för tillit mellan grupper av människor den grundläggande funktionen i ett friskt socialt system.

I sin tur avgörs allmän tillit människor emellan av i vilken mån de litar på människorna med makt. Forskning visar att ifall människor litar på chefer och ledare på olika nivåer, litar de också på varandra. Och omvänt. Litar vi inte rent generellt på chefer, statsråd, domare, sjukhus, lärosäten…, så sjunker även den interpersonella tilliten. Vilket leder till sociala sjukdomar som segregering (man litar bara på personer man känner), korruption (de andra fuskar säkert, så då gör väl vi det också), minskad social rörlighet (född fattig, alltid fattig), droger, kriminalitet, samt minskad lojalitet, kreativitet och innovationskraft i organisationer.

 

Så i det socialt hållbara samhället upplevs inte människor med makt, liksom normer och regler som upprätthålls av människor med makt, vara hinder för Hälsa (tänk t ex ”arbetsmiljöer”), Inflytande (tänk t ex ”enkäter hos personal”), Kompetens (tänk t ex ”utbildningsprogram”), Opartiskhet (tänk t ex ”vissa”) och Meningsskapande (tänk t ex ”religionsfrihet”).

 

Ramvillkoren är nu rikligt testade i organisationer världen över, och vi vet att de radikalt ökar kreativitet och innovationskraft, samt skapar kreativ och innovativ samverkan i värdekedjor och över sektorsgränser.

Blekinge Tekniska Högskola https://www.bth.se/forskning/forskningsomraden/strategisk-hallbar-utveckling/sdsd

Strategisk styrning https://www.sciencedirect.com/journal/journal-of-cleaner-production/vol/140/part/P1 

 

Förenklat om social hållbarhet.

​​

​Minimal korruption är nog det viktigaste. Dessutom har man kunnat se att människors psykologi måste hanteras på ett sätt så att samhället blir bra. Politikernas mål ska vara det goda samhället, inte makt eller den egna gruppens vinning. Demokrati är det som fungerar bäst. (Definitioner av demokrati har tagits fram av FN-organisationer).

Korruption​

Bland historiker och freds- och konfliktforskare finns idag en ganska stor enighet om att det största hotet mot välstånd är korruption.

 ​

Människors psykolgi​

Den största drivkraften som gör att människor begår folkmord och krigar är att man identifierar sig med och solidariserar sig i en grupp.​ (Det blir vi och dom. Krydda gärna med en fiende så går det riktigt illa)

Människors agerande styrs först och främst av kortsiktiga "vinster" och fördelar. (I nobelprisammanhang kallas det Nudging)​

Politikers mål​

Historiker har också visat att de samhällen som eftersträvar makt, expansion, heder och resepekt ofta utmynnar i elände.​

Medan de samhällen där makthavarna eftersträvar välstånd åt folket blir bra samhällen.

Tänk att det kan vara så enkelt.​

Demokrati​

Internationell forskning visar bland annat:​

Den ekonomiska tillväxten är större i demokratier. Demokratiseringsprocessen kan öka bnp-tillväxten per capita med 20 procent.​

Demokratier leder till högre livslängd, och radikalt minskad spädbarnsdödlighet. Demokratier spenderar dubbelt så mycket på sociala skyddsnät än slutna diktaturer.

Internettuppkopplingen är högre i demokratier, och korruptionsnivån är lägre.

Demokratisering leder till att länder lägger upp till 30 procent mer på utbildning.

Demokrati minskar risken för krig och inbördeskrig. Under omställningen från autokrati till ett halvdemokratiskt styre ökar dock risken för inbördeskrig avsevärt.​

Ovanstående siffror är hämtade ur Dagens Nyheter den 3 mars 2022

Autokratier tenderar att agera som diktaturer.

Tillbaka till Miljötrappan  ​

bottom of page