top of page
000+5.jpeg

Skönhet, människor, kultur, aktsamhet. Steg 5

Steg fem handlar om människor, kultur och aktsamhet. Det är stora och komplexa frågor. Det handlar om hur vi bygger vårt samhälle.

 

Alla vill att samhället ska vara bra, men vi är oeniga om hur vi bygger ett bra samhälle och vi är även oeniga om vad som är ett bra samhälle.

 

Tänk om oenigheten beror på okunskap?

Det finns mycket kunskap även inom dessa områden. Det finns mycket vetenskap och beprövad erfarenhet. Problemet är att just du inte besitter denna kunskap.

Det är mänskligt att låta sig styras av känslor och förlita sig på sin snabba intuitiva reaktion. Det är naturligt, men det vore mycket bättre om vi förlitade oss på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Det är så vi bör tänka under steg fem. Det är med vetenskap och beprövad erfarenhet vi ska tänka när vi bygger ett bra samhälle.

 

Börja med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Tänk så här

Vad lär oss historien?

Vad säger erfarenheten?

Vad finns det för modern forskning i ämnet?

All denna kunskap finns på universiteten och är lätt att nå för den som orkar lyfta telefonen.

När du kommit så här långt kan du börja bygga ett bra samhälle. Det gör vi tillsammans och varje individ och detalj är viktig.

När ska vi vara extra försiktiga?

Ska vi skydda ett naturområde, ett hus, en park bara för att den är vacker?

Ska vi kunna läsa historiska skeden i det vi ser omkring oss?

Vad är viktigt att skydda?

Okunskap och mänskliga drifter

Förstörelse av natur- och kulturmiljöer irriterar. Oftast handlar det om okunskap.

 

Landskap som växt fram under lång tid brukar bli vackra. 

Vi måste bevara de få områden/ytor som vi inte har förstört.

Nedskräpning är fult

 

Naturligt att förstöra det vackraste och viktigaste

Det ligger i människans natur att uppmärksamma det som är vackert och speciellt. Vi tycker om det och dras till det som ger landskapet karaktär. Det är bra, men tyvärr ligger det också i vår natur att "förädla", påverka och därigenom förstöra det som vi tyckte var så fint. Vi ger oss speciellt ofta på sådant som ger karaktären till det skyddsvärda.

Till exempel så vill det flesta som bygger ett nytt hus lägga det på den vackraste platsen på tomten. När huset ligger där så är den vackraste platsen borta.

Det är också mycket vanligt att när en skyddsvärd plats har identifierats så kommer markägaren eller kommunen dit och, i all välmening, förädlar, fixar, synliggör, lyfter fram och plötsligt har det fina försvunnit. 

Oftast beror det på okunskap och att den okunniga inte vet om att hen är okunnig.

Så: Var försiktig med det som ger karraktär. För det mesta ska du inte röra det som du vill skydda och bevara. 

Parker, anläggningar, naturområden, friluftsområden

Var försiktig med det som redan finns på plats. Utgå från träd, berg och sluttningar som redan är på plats. Vad växer redan på marken, ska man behålla det? Kan man behålla natur som den är? Kan man göra så lite som möjligt? Det är alltid miljövänligast!

Synliggör det som finns på plats och låt historien vara tydlig. Det är roligt och  utvecklande att se i naturen hur historien utvecklats. Bevara och lyft fram historien, ge folk möjlighet att upptäcka. Allt i parken behöver inte vara serverat.

Det är miljövänligt att spara på resurserna. När det gäller parker så innebär det att vi inte ska plantera onödigt stora träd, små träd växer och blir stora. Det innebär att vi ska låta gräsmattor komma av sig själva och inte klippa onödigt mycket. Det innebär att vi ska använda lokala plantor och frön. Avsteg från dessa principer kan man gott göra, men aldrig av slentrian.

Ett vanligt skäl till att gräva, schakta, plantera stora träd och rulla ut gräsmattor är att ”så brukar man göra”, det är inte ett acceptabelt skäl eftersom ”det man brukar göra” inte är miljövänligt.

”Det är utvecklande för människor som ska njuta av parken att få följa med i hur naturen utvecklas och förändras. En nyanlagd park är nästan alltid tråkig eftersom den bara är det den är. Om parken istället får utvecklas och leva med tydliga spår av historia, biologiskmångfald, natur och skönhet då utvecklas människor tillsammans  med parken” En naiv utopi eller en sanning?

 

Hur mycket ska anläggaren/arkitekten/trädgårdsmästaren/ägaren synas? Hur mycket ska naturen/historien synas? Vad är vackert? Tänk på det.

Trädgård-park-grönområden-friluftsområden-reservat.

I trädgården syns trädgårdsmästaren, i reservatet syns natur och historia. Hur vill du att det ska vara?

Var försiktig, tänk framåt. Oftast är det bästa att göra så lite som möjligt.

 

Om gräsmarker, grönytor klicka    

Skydda

Det räcker sällan att skydda ett område, man bör även skapa en skyddszon runt omkring.

Till exempel måste en skyddad skog ha en tydlig skyddszon runt omkring. Aldrig mindre än trettio meter.

Vårda demokratin

Internationell forskning visar bland annat:

Den ekonomiska tillväxten är större i demokratier. Demokratiseringsprocessen kan öka bnp-tillväxten per capita med 20 procent

 

Demokratier leder till högre livslängd, och radikalt minskad spädbarnsdödlighet.

 

Demokratier spenderar dubbelt så mycket på sociala skyddsnät än slutna diktaturer.

Internettuppkopplingen är högre i demokratier, och korruptionsnivån är lägre

 

Demokratisering leder till att länder lägger upp till 30 procent mer på utbildning.

 

Demokrati minskar risken för krig och inbördeskrig. Under omställningen från autokrati till ett halvdemokratiskt styre ökar dock risken för inbördeskrig avsevärt.

Autokratier tenderar att agera som diktaturer.

 

Dagens Nyheter den 3 mars 2022

Ful och vacker Nationalism

Kärlek till det stället där vi fötts och där vi bor är naturligt. Nationalism kan ofta vara ett problem, den kan vara antidemokratisk och exkluderande eller så är den bra och vacker. Här kan du läsa om varför jag gillar Sverige, en bra nationalism.

Skadelindring

När något skyddsvärt försvunnit så går det inte att återskapa. Men när det är hotat försöker man ofta minska skadan. Om det kan du läsa här

Specialister på detta steg är:

Källkritik är nödvändigt. Att hitta bra källor är ändå bättre.

Historiker, biologer, antropologer, arkeologer.

När det gäller att bygga ett bra samhälle så finns det oändligt mycket bra kunskap på universiteten.

Arkitekter, landskapsarkitekter,  trädgårdsmästare, arborister.

Dessa fyra specialistområden kan mycket, men saknar oftast reel miljökunskap. Deras drift att skapa och förädla kan vara kontraproduktiv. De vill sällan göra det som är bäst för natur och miljö, nämligen att göra så lite som möjligt. Vem betalar en en arkitekt eller arborist som säger gör ingenting?

En yrkesutbildad specialist är ofta kunnig, men är fokuserad på just sitt område. Utbildningen syftar ofta till att skapa förändring och aktivitet. Att bevara natur eller kultur kan ofta kräva mycket större försiktighet än vad yrkesutbildade specialister förstår. En konsult som säger "gör ingenting" har svårt att få betalt för sina råd.

Var försiktig när kunskapen kommer från olika lobbying- och liknande fackorganisationer.

 

En forskare kan skaffa sig specialistkunskap på många vägar och ha fina titlar. Oftast är titeln beskrivande.

 

Tänk på att en specialist är kunnig på sitt område och inte nödvändigtvis är lika klok på närliggande frågor, så lyssna noga speciellt på resonemangen. Acceptera när specialisten säger att hen inte vet, men även då kan specialistens spekulationer vara viktiga.

Till Miljötrappans första sida klicka     

miljötrappa färg.jpg
bottom of page