000+34.jpg
000+43.jpg
000+44(1).jpg

Konkreta råd. Detta bör du göra här

 

Ta ställning 

Politikerna kan ta snabba beslut och få snabb effekt. Påverka dina politiker.

 

Beslutsångest hos politikerna

Varför händer inte tillräckligt mycket tillräckligt fort? Varför fattar inte politiker tillräckliga beslut?
Varför fortsätter vi att missbruka jordens resurser?

En av många anledningar till att det går så trögt är att vi människor har svårt  för att tänka på många olika frågor på en gång. Debatten och besluten tenderar att handla om en enda fråga i taget. Detta problem avspeglas när journalister väljer ut det som de anser har ett nyhetsvärde och det som politiker tror att väljarna vill höra.

Vi måste skapa ett förhållningsätt och regelverk som styr samhället mot att bli hållbart och då måste riksdagen införa ett antal olika nya lagar.

Här är ett antal av de viktigaste frågorna.  Vi kan  arbeta med många viktiga frågor även de som just nu inte har nyhetsvärde.

 

Ställningstaganden på vetenskaplig grund

 

Klimat
 

Det ska vara dyrt att släppa ut koldioxid och andra växthusgaser.

De som släpper ut lite koldioxid ska belönas.

 

När samhället vill underlätta omställningen ska bidrag, återbetalningar och likande konstrueras på ett sätt att de som släpper ut lite koldioxid inte diskrimineras de ska premieras.


Subventioner av koldioxidutsläpp ska omedelbart stoppas.

Den naturlliga koldioxidlagringen i mark ska stöttas.

Vindkraftsparker till sjöss
 

Stora vindkraftsparker i havet har en enorm potential, men riskerar att stoppas av kortsiktig populism. Sluta motarbeta vindkraft.


Vindkraftsparkerna ska konstrueras och placeras så att negativ påverkan på lokal miljö och samhälle inte blir onödigt stor.

Östersjöns fiske
 

Inför ett omedelbart stopp för trålfiske inom svenskt vatten (tolv sjömil från kusten).


Förbjud bottentrålning i hela östersjön. Utveckla de två mellanstatliga avtal som hindrar förbudet för bottentrålning, det kan göras på så kort tid som sex månader. För ytterligare information se www.balticwater2030.se

Det långsiktiga målet är att en tredjedel av havet ska vara skyddat och de övriga två tredjedelarna ska förvaltas på ett hållbart sätt.

Skogsbruk
 

Svenskt skogsbruk bedrivs av vana och av kortsiktiga ekonomiska skäl med kalhyggen.


Skog som inte varit kalhuggen ska omedelbart skyddas. (det är enstaka procent av skogsmarken nedanför skogsodlingsgränsen).


Kalhyggen är inte långsiktigt hållbara, men de kan göras mycket hållbarare än vad de görs idag. Förbättringen bör ske genom att man inför bredare skyddande skärmar mot vatten, reservat, nyckelbiotoper och annan skyddsvärd mark. Minst trettio meter breda skyddzonerbehövs för att ge tillräckligt skydd.
Samt att antalet träd som lämnas på hygget utökas från tio till tjugo träd per hektar.
Samt att ett förbättrat kontrollsystem införs.


Läs om detta på  www.skogshubb.se.  Där kan du också läsa om natulig skog, röjning och gallring.

EUs taxonomi
 

EUs taxonomi definierar vad som ska anses hållbart. Investeringar ska styras mot det hållbara.

Naturgas och kärnkraft kan ha sin plats i en övergångsperiod, men det kan omöjligt anses hållbara. Det verkar som att politikernas förhandlare ändå kommer att definiera dem som hållbara. Det är fel eftersom kalhyggen utarmar den biologiska mångfalden och kärnkrafts avfall inte kan oskadliggöras.

Svenskt skogsbruk (trakthyggesbruk=kalhyggen) är inte långsiktigt hållbart, men av ekonomiska skäl kan det kortsiktigt vara försvarligt, om större skydd ges åt den biologiska mångfalden. Det är bör inte kalas hållbart

När det gäller biobränslen kan grenar och toppar som tas från kalhyggen anses hållbart. Om de inte omhändertas så ruttnar de på hygget och all deras koldioxid släpps ut. Bättre då att de får ersätta fossil energi. Även om kalhygget inte kan anses hållbart så kan alltså restprodukterna (grenar och toppar från kalhyggen) anses hållbara.

Miljömärken
 

Det finns bra och dåliga miljömärken. De dåliga döljer miljöskadlig verksamhet (greenwashing). För att ett märke ska vara bra så ska det bygga på vetenskaplig grund och man ska ha kontroll över hela processen.

De befintliga miljömärkena har tillkommit på olika sätt. Det kan vara en ideell stiftelse (Naturskyddsföreningens falk, Fairtrade, KRAV). De kan vara skapade av politiska institutioner (Svanen, EU-blomman). De kan vara styrda av de producenterna (FSC m.fl.)

Erfarenheten visar att ideella organisationer som samverkar med relevanta forskare har högst kvalitet på sina märken. Sämst går det när kommersiella krafter styr kriterierna. Däremellan hamnar de märken som styrs av politiska förhandlingar.

Ett bra märke styrs av vetenskapligt miljökunnande och har tuffa kontroller. Det borde även finnas sanktionssystem för de som bryter mot reglerna och ändå använder märket.

PFAS och andra svårnedbrytbara naturfrämmande ämnen som inte bryts ner i naturen.
 

Dessa ämnen ska förbjudas.

Om det inte är möjligt skall avvecklingsplaner omedelbart tas fram och godkännas av Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen.

Offentliga upphandlingar
 

Regelverket tillåter att hållbarhet premieras, men av någon anledning sker det sällan.

 

Upphandlande tjänstemän och deras styrande politiker måste omedelbart prioritera hållbarhet i sina upphandlingar. Det är en ovederhäftig myt och kunskapsbrist som påstår att det inte går.

Koldioxid controller
 

Förr fanns det en ekonomichef och en ekonomiavdelning som såg till att inkomster och utgifter registrerades och att analyserna blev tillgängliga för de som leder företagen. Så småningom uppstod ett behov av mer detaljerade analyser, nyckeltal och mycket annat. Man fann att detta underlag måste bli rätt och att cheferna ofta hade svårt att analysera de komplexa redovisningar som de fick. Man införde en ny funktion nämligen controller. Det blev bra. Ledningen kunde bygga sina beslut på bättre underlag och kunde ta bättre beslut. Man fann också att det behövdes revisorer för att det hela skulle fungera. Revisorerna omöjliggör det mesta fusket.

Samma metod bör användas när det gäller koldioxidutsläpp. Det bör inrättas koldioxidcontroller i alla bolag med betydande koldioxidutsläpp. Då får ledningen bra underlag för sina beslut. Koldioxidredovisningen bör också kontrolleras av revisorer. Koldioxidanalyserna ska även finnas i årsredovisningen. Så som beprövad erfarenhet visar att det fungerar inom ekonomi.

Nationalism

 

När du möter bruna nationalister så kan du svara med hjälp av historieforskningen. "Därför älskar jag Sverige."

Här.

Arbeta på vetenskaplig grund med skam som vapen.

 

Det effektivaste sättet att arbeta, just nu, för just dig. Är förmodligen att bearbeta utvalda politiker genom personliga samtal. Om du är intresserad av detta läs om miljölobbying på Miljötrappan och Miljöhubben.

Artister för Miljön har skapat ett utbildningsprogram om hur man kommunicerar miljöfrågor på ett effektivt sätt, så att konkreta åtgärder vidtas. Utbildningsprogrammet består av tolv brev som kan nås från deras hemsida.

Ta ditt ansvar

 

Påverka omvärld och politiker i hållbarhetsfrågor. Välj ut en politiker och ring till hen.

Ytteligare några frågor där vi tagit ställning, även om den vetenskapliga underbyggnaden inte är lika stark

Solkraftsparker


Bör placeras på byggnader och anläggningar.
Bör även placeras i samklang med jordbruk. Dagens teknik möjliggör att ställa solpaneler på åkermark och ändå bedriva ett hållbart jordbruk.

Mat


Vi bör minska på köttet, främst på animaliska produkter som kommer från stallade idisslare.
Fisk bör man inte köpa eftersom dagens fiskeförvaltning är oförsvarbar.
Vi bör också kräva en effektivare miljömärkning, som tar hänsyn till produkternas totala livscykel.

Tillväxt.


Vi gillar tillväxt, men ogillar den definition på tillväxt som används idag. I tillväxten ska inkluderas koldioxidutsläpp. Skadlig tillväxt ska påverka tillväxten negativt.


Tillväxten mäter oftast cykliska förlopp. Om vi mäter tillväxten på ett korrekt sätt kan vi se tillväxten som positiv och oändlig. Mätning av tillväxt ska leda oss till ett hållbart samhälle, både miljömässigt och socialt.

Resor


Resor bör genomföras på ett hållbart sätt. Det innebär att man använder grön el, miljömärkta/hållbara biobränslen, elektrobränslen. Aldrig fossila bränslen.

Miljömärkta biobränslen


Tillverkas av restprodukter. Kan även vara hållbart odlade.

Monokulturer


Monokulturer ska uppblandas med ytor som har hög biodiversitet.

Markanvändning.


En tredjedel ska ha långsiktigt skydd. En tredjedel ska brukas hållbart. En tredjedel kan intensivutnyttjas.

Gräsmarker


I sverige ska staten tillhandahålla små hornlösa kor som betar på gräsmarker.

Krig och fred


Konfliktlösning och orsaker till konflikter ska få större plats i läroplanen för samhällskunskap.

Listan kan göras lång, men här slutar jag.

Var hittar du pålitlig information?

 

Forskare från hela världen har i FNs regi sammanfattat det som man vet idag. Det har gjorts tillgängligt i olika resolutioner. Fördelen med dessa är att de gjorts av de mest meriterade vetenskapsmännen och inte förhandlats av politiker. Nackdelen är att de är utförliga, detaljerade, konkreta, exakta och precisa. Därför kan de ibland vara svåra att förstå. De ger inte heller alltid de svar som du vill ha. Att de ibland kan vara svåra att förstå brukar bero på att de tar upp och redovisar det som man vet, men utesluter sådant som man inte vet. Då uppstår det kunskapsluckor som vi vanliga människor automatiskt fyller ut med gissningar, men som vetenskapligt skolade personer utesluter.

Om du enkelt vill hitta rätt kunskap rekomenderar vi ”tre samtals metoden”

  1. Ring till ett universitet och be att få tala med någon, vem som helst. Hen kommer att hänvisa dig till någon annan.

  2. Ring denna andra och du kan vara säker på att hen vet vem eller vilka som har den kunskap du behöver.

  3. Ring och prata med denna forskare som gärna hjälper dig, det är hens jobb.

Inget sätt kan vara snabbare. Inget annat sätt kan ge bättre kunskap.

Fördjupning angående hur man kommunicerar för att få verklig förändring.

Vem ska vi skambelägga? Politikerna eller folket?

Modern forskning har visat att de som ändrat sitt beteende ofta har gjort det efter att de känt skam. De skäms för att de förstör jorden, de skäms inför sina barn. Och så gör de något bra och blir stolta.

Så, skam fungerar. Vem ska vi skambelägga? Politiker, vanligt folk, de rika, de fattiga, makthavare, stora företag, listan kan göras lång, men vi har ett förslag. Vi ska skambelägga de som verkligen kan få till en förändring, nämligen politikerna. Det är politikerna som sätter reglerna, de kan skapa regler som gör att vi får ett bra och hållbart samhälle.

Risken med att skambelägga politikerna är att vi stimulerar politikerförakt och det är farligt. I stället ska vi inse att politikerna är människor, som du och jag, och att de reagerar mänskligt. Därför ska vi närma oss politiker på ett sätt så att så de inte känner sig direkt utpekade men ändå skäms för att de inte gjort tillräckligt och så ska vi hjälpa dem att göra tillräckligt.

Fördjupning

Mänskliga hjärnan är så konstruerad att vi har svårt för att hålla flera saker aktuella på en gång därför tenderar politiker att koncentrera sig på det som just nu är aktuellt. Åt samma håll springer journalister och väljare. Hållbarhetsfrågorna får vänta. Alla borde de skämmas. Hållbarhetsfrågorna är ju egentligen mycket viktigare. Vi ska hjälpa politikern att bli av med skammen och ändå kunna vara en framgångsrik politiker.

Vi måste göra detta individuellt och personligt. Först förklarar vi att vi skäms och att politikern också ska skämmas för att hen inte gör hela sitt jobb. Hen glömmer det viktigaste. Kan du se dina barn i ögonen och säga att du struntade i klimatet?

Sedan presenterar vi en konkret lösning som är vetenskapligt underbyggd ”detta ska ni besluta”. Då slipper du skammen och kan i stället bli en hjälte. Bara ni beslutat detta kan ni återgå till ert vanliga arbete.

Använd ditt mod och dini tid för att få enskilda politiker att fatta hållbara beslut. Använd verktygen skam och konkreta, vetenskapligt underbyggda förslag. Här kan du läsa om sådana förslag. Några är enkla att genomföra andra mer komplexa, men alla är viktiga.

Skambelägga någon annan?

Om vi istället skulle välja att försöka få ”folket” att förstå och känna skam. Vad händer då?

Jo, vi är människor och uppträder mänskligt.

 

Tänk dig ett rum där du ska ha barnkalas. Femton barn mellan fem och tio år ska in i festrummet. Innan du släpper in dem förklarar du hur verkligheten ser ut.

Du säger att godis är farligt för tänderna, den som äter godis kommer att få skyhöga tandläkarräkningar när de kommer upp i fyrtioårsåldern. Du förklarar också för barnen att socker växer på mark där det i stället borde odlas mat till svältande barn eller så borde det vara en fantastisk regnskog. Nu odlar man socker istället.
Dessutom  berättar du att den som äter för mycket godis ofta blir sjuk i magen och överaktiv.

 

Du säger också till dem att de därför inte ska ta godis ur godisskålarna som står i festrummet.

Nu har du berättat om vad som gäller. En pojke frågar vad som händer om han ändå tar godis. Du svarar att du just berättat det. Pojken säger att han förstår.

 

Nu kan du med gott samvete släppa in barnen till kalaset.

 

Tror du att barnen låter bli godiset? Tror du att de vuxna låter bli godiset?

Det är ingen ide att skambelägga folket. Vi måste i stället se till så att det skapas ett regelverk där de som gör skadliga saker får betala och de som gör hållbara saker belönas. Vi måste få våra politiker att besluta om sådana regler. Vi måste och kan påverka våra politiker.

Opinionstryck och vetenskapskommunikation har vi prövat, det fungerade dåligt. Lobbyister har däremot varit framgångsrika. Därför rekomenderar vi skam följt av konkreta vetenskapligt grundade förslag. Presenterade på ett socialt, trevligt och effektivt sätt .