miljötrappa färg.jpg

"Problemet är sällan att det saknas kunskap, problemet är att du saknar kunskap."

 

Att bemöta konspirationsteorier och förnekare

 

När du möter klimatförnekare och konspirationsteoretiker så ska du inte tro att du kan omvända dem. De måste omvända sig själva och ibland, fast sällan, kan du hjälpa dem.

Konspirationsteoretikern anser sig ha tydliga sanna fakta.

 

Var försiktig med att diskutera konspirationsteorin. När teorin tydliggörs så fastnar den i hjärnan, hur dum och felaktig den än är. Den fastnar eftersom den är så lätt att förstå. Istället ska du berätta om hur verkligheten är, på riktigt. Verkligheten är alltid mer komplicerad än konspirationsteorin. Det är synd.

Debattera inte

Det är ingen idé att debattera med dem, det kan vara skadligt. När någon hör en debatt så får de intrycket att det är två sidor med olika åsikter och så tror åhöraren att hen ska välja sida. I en debatt vinner den skickligaste debattören.

 

När det gäller konspirationsteoretiker och faktaförnekare så är situationen den att de har fel och du har  massor av forskning och dokumentation som styrker att du har rätt. Genom att debattera så får åhöraren intryck av att även förnekelsen eller de påhittade konspirationerna också är seriösa.

Prata gärna med de vilseledda

Däremot ska du respektera den vilseledda som människa och lugnt förklara för hen att det finns forskning, vad forskning innebär och vad man enats om. Du kan också förklara vad man inte vet och vad man tror.

När det gäller konspirationsteorier så kan du gärna förklara att det oftast är samma teorier som dyker upp i olika skepnader och vad och vilka som driver teorierna. Ofta finns det forskningsfusk i bakgrunden, förklara för den vilseledda vad forskningsfusk är och hur man motarbetar det. Förklara också att konspirationsteorier ofta är styrda av främmande makt eller av intresseorganisationer. Erkänn gärna att de flesta konspirationsteorier är ganska kul och att det alltid känns skönt med en tydlig förklaring som förklarar allt och att det är tryggt. Men fel.

  1. Förstå och respektera personen du talar med.
     

  2. Var saklig och korrekt .
     

  3. Välj dina strider och ta dem aldrig när andra lyssnar. Det kan lätt bli en polariserande debatt.
     

  4. Visa empati.
     

  5. Ställ frågor om vad teorin grundar sig på. Det ger plats för att den vilseledda kan börja med självreflektion och gör att hen kanske kan lyssna på dig och börjar förstå hur verkligheten ser ut.
     

  6. Berätta försiktigt om vad forskningen vet i frågan. Redogör för vad det innebär. Förklara att enkla lösningar är sköna att luta sig mot, men att de sällan är verkliga.
     

  7. Ta gärna hjälp av auktoriteter.
     

  8. Dela aldrig felaktig information.

 

Några exempel

Klimatförnekare.

Det finns en total enighet om att människan är orsaken till klimatförändringar och den snabba utrotningen av arter https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/vad-sager-den-senaste-ipcc-rapporten/

Du kan också luta dig mot FN-konventionerna om biologisk mångfald, klimatet och Rio-konventionen.

Vaccinmotståndare

 

Idén att trippelvaccinen med mässlingsvaccin skulle orsaka autism grundas på en vida spridd fuskstudie där en engelsk forskare förfalskat patientjournaler. Dessutom har det gjorts massor av välgjorda vetenskapliga studier som visar att teorin inte stämmer.

Forskning

Kriteriet för att man ska tro på en teori är att det finns minst tre välgjorda vetenskapliga studier som visar samma sak. Det ska vara statistiskt säkerställt. Studierna ska vara publicerade i tidskrifter där andra vetenskapsmän har granskat resultaten.

Väldigt mycket vetenskap handlar om att beskriva verkligheten på en detaljerad nivå. Att fördjupa kunskap. Att bekräfta eller förkasta teorier.

 

Forskare brukar vara bra på att berätta vad de vet och vad de inte vet. När man lyssnar på en forskare och hen berättar att hen inte vet så fungerar vår hjärnor så att de att omedelbart skapar teorier som fyller ut kunskapsluckorna. Dessa teorier blir vi övertygade om. Vi tror att de är sanna. Trots att det säkerligen bara är påhitt. Om forskaren inte vet så ska du inte tro på dina eller andras gissning. Sök istället efter mer kunskap.

Vetnskapsmän brukar ofta samlas och ta del av varandras forskning. Det för forskningen framåt.

Ibland tycker de att man vet tillräckligt mycket så att forskningen bör sammanställas. Det blir översiktsartiklar eller andra dokument som visar på vad man vet, just idag och var forskningsfronten ligger.

Ofta diskuterar de också sådant som de tror, sådant som man bör forska mer om. Som lekman kan man tryggt ta del av allt det som de vet. 

Media brukar hellre skriva om sådant som man tror eller spekulerar kring. Sådant är mer spännande att ta del av, men är egentligen ganska oviktigt..

För oss vanliga människor är det viktigt att inse skillnaden.

Hur kan forskningen användas

Att omsätta vetande i praktisk handling kan vara svårt, men är viktigt. Vårt handlande ska bygga på sådant som man vet och så lite som möjlgt grundas på spekulationer.

Det finns i allmänhet gott om kunskap. Problemet är oftast att beslutsfattaren saknar rätt kunskap. Ring till universiteten och prata med en forskare, det är ett bra sätt att skaffa sig kunskap.

Berätta för forskaren om ditt problem och lyssna noga på vad hen säger. Ofta får du svaret att du ska prata med någon annan som kan just det som du undrar över. Då är det bara att ringa till den rekommenderade forskaren. Det är kul att jaga kunskap.

ps.

Ett tips är att inte belasta forskaren med alla dina teorier. Då blir det jobbigt, tar tid och du glömmer lätt bort att lyssna. Du lär dig inget genom att prata. Beskriv ditt problem och lyssna på svaret. Efteråt kan du reflektera över svaret som forskaren gav dig.

Råd från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap)

 

Steg 1: Behåll lugnet

Det första steget är att fortsätta bemöta den som drabbas med respekt och en vilja att förstå. Det är även viktigt att inte patologisera (se den drabbade som sjuk) eller göra sig lustig över den drabbade.

Steg 2: Försök att förstå

Det finns många skäl till varför människor tror på konspirationsteorier – det kan vara en blandning av känslor som rädsla, oro och osäkerhet, moraliska värderingar eller rent felaktig information. Försök att lyssna utan att döma.

Steg 3: Relatera

Att argumentera vem som har rätt kan skapa fler konflikter och frustrationer. Försök att relatera till varför den drabbade omfamnar just dessa teorier på en emotionell och personlig nivå. Vad är orons orsak?

 

 

Steg 4: Ta in tillförlitliga källor

 

Försök få den drabbade att också ta in information från betrodda källor, forskning och faktagranskning för att balansera desinformationen.

 

 

Steg 5: Uppmuntra kritiskt tänkande

 

Ofta ser sig konspirationsteoretiker som ”kritiska tänkare”: fråga personen varför den litar just på de källor som sprider konspirationsteorier och vilka motiv de kan ha. Ett sätt är att ifrågasätta konspirationsteoriernas enskilda beståndsdelar.

 

 

Steg 6: Veta när du skall sluta

 

Tron på konspirationsteorier hänger ihop med kognitiv stil, personlighetsdrag och världsbilden, verkliga eller upplevda trauman. Möjligtvis är den drabbade redan djupt inne i konspirationsträsket – då kan samtalen snarare förstärka än lätta polariseringen. Det viktigaste är att försöka visa förståelse.

En konspirationsteoretiker

Vad är en konspirationsteorier egentligen? Utifrån det aktuella forskningsläget beskriver rapporten hur de uttrycker och kommunicerar föreställningen om att

• allting hänger ihop (mönster)

• allting händer avsiktligt (planen)

• några har planerat detta tillsammans (sammansvärjningen)

• det finns onda avsikter riktade mot det allmänna bästa (onda avsikter)

• planen har förberetts i hemlighet för att föra oss bakom ljuset (hemlighet)

• det finns bevis som belägger på konspirationen (bevis).

Dessutom hävdar de att

 

• vi befinner oss i en värld i absoluta motsatser mellan gott och ont (dualism)

• någon annan är skyldig för det dåliga som händer oss (syndabockar)

• dessa andra skyldiga är onda och omänskliga (demonisering)

• vi befinner oss nära en systemkollaps (systemkollapsen – den yttersta dagen).

Konspirationsteoretiker ser sig vidare som

 

• sanningssägare som väcker upp de sovande massorna och

• kommunicerar sitt budskap med ett tydligt bildspråk.

Hela rapporten från MSB hittar du om du klickar på "Andra miljösidor m m" i toppmenyn. Leta bland länkarna.

De flesta kan falla för konspirationsteorier.

Människor söker gemenskap och identitet. Konspirationsteorier kan ge gemenskap och identitet.

 

Människor som upplever ett hot vill gärna ha en syndabock. Konspirationsteoretiker vet vem eller vilka som är onda.

 

Människor älskar berättelser. Konspirationsteorier är lättfattliga och spännande berättelser.

När man inte vet så skapar hjärnan en förklaring som det är lätt att tro på. Vi fyller i det vi inte vet och sedan tror vi att  vi vet, det är mänskligt.

Sidor som förklarar myter, konspirationsteorier och förnekare

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB https://www.msb.se/contentassets/555542e57381475cb26d6862dc7a543a/msb-studie.pdf

Skeptical Science

Om klimatförnekelse

https://skepticalscience.com/