Steg 2. Säkra den biologiska mångfalden

Steg 2. Biologisk mångfald

För att säkra vår långsiktiga överlevnad så behövs det mångfald. Det är en av de grundläggande biologiska lagarna. Mångfald ger flexibilitet.

 

För att arterna ska kunna överleva långsiktigt, krävs det miljöer där de är livskraftiga.

Reservat är nödvändigt.


Det är också nödvändigt med specifika skydd på "icke skyddad" mark

Reservat är nödvändigt

Reservaten måste vara tillräckligt stora för att mångfalden av arter ska bevaras. De flesta arterna kräver att det finns en miljö där de kan leva, biotoper och habitat. Det måste vara så stort att genflödet fungerar och inavel undviks. Arterna är beroende av andra arter.

Internationell enighet

Det finns internationella överenskommelser som ställer krav på länder att skydda tillräckligt med adekvata miljöer. FN konventionen för biologisk mångfald kräver sjutton procent. De nya riktlinjerna från FN och EU kräver trettio procent. (se "Andra miljösidor" i toppmenyn).

Sverige är mycket långt ifrån att uppfylla de internationella kraven.

Kan man återskapa? 

Det är i princip omöjligt att återskapa en förstörd miljö. När man försöker återskapa så skapar man en annan miljö och det kan i och för sig vara bra och viktigt.

Det är altså viktigast att bevara de få rester som finns kvar.

Var försiktig 

 

  • De marker som människan påverkat lite ska vi vara mycket försiktiga med.
     

  • De marker som hävdats på samma sätt under lång tid ska vi också vara mycket försiktiga med.
     

  • Förstörd mark kan vi roa oss med. 

 

Landskapsomvandling, monokulturer  

 

Landskapsomvandlingen går fortare än någonsin. Orsaken är klimatförändringar och människors aktiviteter.

Dessutom är det så att människor allt oftare skapar monokulturer som vi sedan omvandlar till andra monokulturer.

Både snabbheten i sig och monokulturer utarmar den biologiska mångfalden.

När vi omformar våra landskap så påverkar vi miljön, det är det som är meningen med omvandlingen.


Det kan vara att anlägga en åker eller betesmark, det kan vara att bygga hus, vägar och parker. När vi gör det måste vi försöka att förutse resultatet. Inte bara förutse det vi skapar och vill ha utan också vad vi tar bort och förstör. Hur unikt och värdefullt är det som kommer att försvinna?

 

Mark som har påverkats av människor finns det gott om, där kan vi göra det vi vill.

 

Mark som inte påverkats så mycket av människor är ovanlig. Den måste skyddas, den går inte att återskapa.

Bekämpningsmedel

 

Vi måste vara försiktiga när vi bekämpar skadeorganismer. Även om ett insektsmedel bryts ner fort så hinner det påverka. När vi anlägger stora monokulturer så blir det lyckan för vissa insekter, de blir så många så vi måste spruta bort dem.

Men det innebär att stora områden blir insektsfria och det påverkar andra djur och växter.

 

I odlingslandskapen måste vi ha stora ytor där bekämpningsmedel inte används, där vi ger plats för diversitet – mångfald.

Fiske

 

Forskarna rekommenderar vilka mängder fisk av vissa arter som kan tas upp. Fiskekvoterna borde inte vara större än forskarnas rekommendationer. Idag förhandlar oplitiker upp fiskekvoterna.

Hur vi fiskar har också betydelse. En stor trålare kan ta upp ett helt bestånd i ett enda svep. Då är det beståndet utrotat fast man håller sig inom fiskekvoterna. Om man hade tagit en liten del av olika bestånd så hade man kunnat fiska hållbart.

Ett exempel är att en enda stor trålare fiskar mer än alla Sveriges 413 fiskebåtar under 12 meter. Fisket är även en förlustaffär för Sverige. (Havs och Vattenmyndigheten). Mer info    

På grund av fiskeriverksamhetens ökade effektivitet så behöver andra begränsningar införas. En stor modern fiskebåt kan snabbt utrota en population, det är inte acceptabelt. Fiske borde inte få bedrivas med sådan effektivitet.

Om fisket i Östersjön kan du läsa på www.balticwaters2030.org

Miljovanlig tralning.png

Skog

 

I mellansverige är mindre än fyra procent av skogen långsiktigt skyddad. Konventionen för biologisk mångfald kräver sjutton procent. Nya krav från FN och EU förmodas bli trettio procent. 

Det finns några enstaka procent icke kalhuggen skog kvar och den är akut hotad. All skog som inte varit kalhuggen borde skyddas omedelbart, annars försvinner den.

Om du vill läsa mer om skog så finns det mycket information på denna skogshubb klicka här.    

Gräsmarker

klicka här   

Massiv medveten utrotning

Det pågår ett mödosamt internationellt arbete för att göra massiv avsiktlig utrotning olagligt. Medan arbetet pågår försvinner möjigheten att rädda den biologiska mångfalden.

Innternationell lagstiftning skulle kunna bli ett komplement till FN konventionerna.

Sedan Stop Ecocide International's oberoende expertpanel i juni 2021 lade fram en föreslagen definition av ekocidlagstiftning som en del av Internationella Brottmålsdomstolens jurisdiktion (Romstadgan), så är ecocide inte längre en slogan, utan en reell möjlighet. Vi får se hur det går.

Klicka här

Det är olika

 

Alla länder har olika sätt att agera, politiker bestämmer hur det ska bli. När USA och Brasilien fick nya politiker så innebar det att reservaten försvann och skyddet försvagades. Du har ett ansvar för vilka politiker du väljer. Du har också ett ansvar för att informera dina politiker.

Sverige

 

Här om hur sverige agerar i skogs- och miljöpolitk   

Vi följer inte internationella överenskommelser, trots att vi lovat att göra det.. 

Till skogshubben 

Hur mycket behöver vi skydda?

Tyvärr är politikerna oeniga med vetenskapssamhället om hur mycket mark som behöver långsiktigt skydd. Politikerna borde agera på vetenskaplig grund.

Vetenskapsamhället har enats i FN-konventionen. Varför lyssnar inte politiker och allmänhet?

FN-konventionen för biologisk mångfald kräver 17 % av alla naturliga marktyper. De nuvarande diskussionerna i FN och EU kräver 30%. Sverige ligger långt från detta. I mellansverige är mindre än 5 % långsiktigt skyddat.

En vanlig, men okunnig invändning

.

"Det är väl inte så farligt eftersom det hela tiden bildas nya arter." Det är sant att det ständigt bildas nya arter, men det tar tid, oerhört lång tid. Utrotningen går så oerhört mycket fortare än nybildningen. Antalet arter som försvinner är så oerhört många fler än de som bildas. Här kan du fundera över utvecklingens tidslinje.

Vi vet inte vilka arter som är nödvändiga för människor. Vi vet inte vilka arter som är nödvändiga för mänskliga samhällen. Det enda vi kan vara säkra på är att det är så komplext att vi inte kan ha koll på vad utrotningen kommer att få för följder. Ser vi historiskt på vad som hänt när stora utrotningar skett så kan vi se att förändringarna blivit mycket stora. Så stora att det är ganska osannolikt att människor kommer att finnas kvar.

Hur många arter finns det?

Ingen vet, men det är fler än vi kan ana. Det är framförallt mikroorganismerna och havslevande organismer som är många. Man kan tycka att vi åtminstone borde känna till alla växter och djur.  Men det gör vi inte. Vi vet däremot att de samspelar och är beroende av varandra.

Varför vidtas inte nödvändiga åtgärder?

Eftersom vetenskapen i stort sätt är enig om behovet kan man tycka att politikerna borde ta de beslut som behövs, men det gör de inte.

 

Troligen lyssnar politikerna på olika påverkanorganisationer (lobbyingorganisationer, liknande fackorganisationer, intresseorganisationer som framhåller argument som stödjer deras uppdragsgivares intressen).

Deras argument är väl paketerade och lätta att förstå. De vinklar till sin fördel och har ofta ekonomiska intressen som stödjer dem. Varför accepterar vi att dessa organisationer får så stort inflytande?

Specialister på detta steg är:

Källkritik är nödvändigt. Att hitta bra källor är ändå bättre.

När det gäller biologisk mångfald: Biologer, ekologer, floristik, zoologi entomologer, mykologer, naturgeografer.
Du finner dem på universitet, Riksmuseet och Naturvårdsverket.

Tänk på att jägmästare och andra skogsutbildade är utbildade på skogsbruk och sällan har kunskap om icke brukad skog. Skogstyrelsens medarbetare är utbildade på skogsbruk och arbetar för att vi ska får hög avkastning från skogen. Det innebär att de prioriterar avkastning före miljö. Det finns skogskunnigare forskare på till exempel de biologiska instituitionerna. 

Detsamma gäller de som är utbildade på jordbruk, fiske, trädgård och park. 

Var försiktig när kunskapen kommer från olika lobbying- och liknande fackorganisationer. Intresseorganisationer prioriterar det som stödjer dem, det är deras uppdrag. De vinklar forskning och lyfter fram detaljer som de anser stödjer dem.

 

En forskare kan skaffa sig specialistkunskap på många vägar och ha fina titlar. Oftast är titeln beskrivande.

 

Tänk på att en specialist är kunnig på sitt område och inte nödvändigtvis är lika klok på närliggande frågor, så lyssna noga speciellt på resonemangen. Acceptera när specialisten säger att hen inte vet, men även då kan specialistens spekulationer vara viktiga.

Om du behöver mer kunskap så kan du ringa Naturvårdsverket och Universiteten. Det ingår i deras uppdrag att arbeta med folkbildning. På tre telefonsamtal till ett universitet kommer du fram till en kunnig person.

Här kan du läsa mer om skoglig forskning klicka

02_Talgoxar.png
Skog_Ella_Bäckman.jpg

Till steg 3 klicka   

Till miljötrappans förstasida klicka   

miljötrappa färg.jpg