miljötrappa färg.jpg
miljötrappa färg.jpg

Steg 1. Gifter, oönskade ämnen, utrota arter.

Gifter, klimatpåverkande gaser och oönskade ämnen

De ämnen vi tillverkar ska brytas ner i naturen och bli till ofarliga ämnen.

FNs Riokonvention sägar att om vi är osäkra ska vi avvakta tills vi är säkra. (försiktighetsprincipen)

Säkra:

PCB, DDT, tungmetaller (bly, kvicksilver, cadmium), koldioxid och andra klimatpåverkande gaser (främst Metan), brandskyddsmedel, PFAS-PFOS, Bisfenol, klorfluorkarboner, haloner, Freoner, dioxiner, flamskyddsmedel, långlivade organsika föreningar, vissa läkemedelsrester (tillexempel diklofenak/Voltaren), bisfenol.


Troliga:

Klorerade-, bromerade- och fluorerade kolväten, många icke nedbrytbara ämnen. Klopyralid, aminopyralid, piklkoram.

Omdiskuterade:

Mikroplaster.

I naturen bryts plast inte ner, det finfördelas till mikroplaster. Det är osäkert hur dessa mikroplaster påverkar naturen. Mycket tyder på att de har en större påverkan än vad vi fruktar.

Ganska ny forskning indikerar att mikroorganismer/bakterier ibland har gensekvenser som kan bryta ner mikroplaster. Man anser att de bakterier som kan producera plastnedbrytande enzymer kommer att få en evolutionell fördel. Om detta bekräftas så är det bra. FoF nr 3 2022. Chalmers TH. Tyvärr kan vi inte se att någon betydande nedbrytning pågår. Det blir mer och mer mikroplaster i naturen.
Mikroplaster har hittats i människors blod och i människors lungvävnad. Det är ännu ej känt huruvida de påverkar oss.

I Frankrike har man instiftat lagar som kraftigt begränsar plastanvändandet. Spaniens plasttak på tomatodlingar sprider mycket mikroplaster. Svensk lagstiftning ligger långt efter Fransk.

Försiktighetsprincipen innebär att vi ska fasa ut alla ämnen som inte bryts ner till ofarliga ämnen, därför borde plast avvecklas.

Identifiering och nya ämnen:

Varje kemiskt ämne tilldelas ett unikt CAS-nummer. När ett ämne stoppas eller befaras vara farligt brukar kemiföretagen ta fram ett nytt ämne med samma funktion. Detta ämne får då ett nytt CAS-nummer.

Det är företagets ansvar att visa att det nya ämnet är ofarligt, framförallt ur hälsosynpunkt. De standardtester som genomförs är ganska bristfälliga, så det nya  ämnet har ofta samma negativa påverkan på miljön.

Försiktighetsprincipen är ganska urvattnad.

Koldioxid

Kanske är vårt akutaste problem klimatförändringen som beror på att vi släppt ut för mycket koldioxid i luften. Vi har fyra vägar att gå. Vi måste nog gå på alla.

  1. Sluta använda fossila energikällor.

  2. Lagra koldioxid, främst från ställen där mycket koldioxid släpps ut.

  3. Lagra mer koldioxid på ett naturligt sätt i skogar och marker.

  4. Regler, lagar, subventioner, avgifter. 

Svenska koldioxid utsläpp "nationella emissionsdatabasen " SMHI klicka här

Svenska koldioxidutsläpp data från Naturvårdsverket klicka här.

Några stora koldioxidkällor är värmeverk, järnframställning, cementtillverkning och raffinaderier.

 

Om vi fångar in koldioxid på dessa ställen så har vi kommit ganska långt. Stockholm Exergi fångar in koldioxid för att lagras i Nordsjön, det fungerar och kan göras i stor skala. Men det är ännu bara i mycket liten skala.

 

Järntillverkarna i Sverige genomför ett projekt tillsammans med staten där koldioxidutsläppen från järntillverkningen ska minskas. Har inte kommit igång ännu.

Vi kan också lagra mer koldioxid i våra skogar och i markerna. Då måste vi sluta dika skogsmaker. Vi måste förlänga omloppstiderna och avsätta fler reservat (vilket även är bra för den biologiska mångfalden).

Vi bör också ta vara på grenar och toppar på alla hyggen och göra energi av dem.

Ett av de effektivaste sätten att lagra koldioxid är att inte avverka skog.

Att ta bort elsubventionerna till skogsindustrin skulle också vara mycket effektivt.

Mycket av kollagringen sker i marken. I en skog anser man att ungefär en tredjedel av kolet finns ovan maken. En tredjedel finns i rötter m m. Den sista tredjedelen finns i svampar. Ofta långsiktigt lagrat om maken får vara orörd.

Det finns exempel på ett företag som vill fånga in koldioxid för att lagra. Principen är bra.

Det är avgörande hur koldioxiden fångas och hur den lagras. En hel del resurser läggs på att finna ett sätt att lagra koldioxiden permanent, det är dock oviktigt om koldioxiden lagras i fem hundra år eller i hundratusen år.

Att plantera träd har visat sig fungera dåligt. Ett bra och säkert sätt att koldioxidkompensera är att köpa naturskog som hotas av avverkning det gör bland annat Naturarvet.se. Skogen lagrar bra med koldioxid under många år om den får vara orörd. Allt mer kol kommer att bindas i marken och i vegetationen.


Om man vill lagra mer koldioxid i träd och skog så handlar det om hur man bedriver skogsbruk och hur reservat skyddas. 

Om man vill lagra mer kol i jordbruksmark så handlar det om hur jordbruket bedrivs och hur jordbruksstödet konstrueras.

Regelverket bör utformas så att kollagring premieras på liknande sätt som matproduktion och landskapsvård premieras idag.

Vid alla investeringar ska utsläpp av koldioxid och metan beaktas. Det fungerar ganska bra idag, man beaktar. Men man bryr sig inte när det kommer till beslut.

Att räkna pengar är ganska lätt och får stor betydelse. Istället borde man vända på det. Först och främst ska man välja sådant som är bra för klimatet och sedan ska man räkna pengar och genomföra det på bästa sätt. Det är dina politikers ansvar att införa ett sådant system.

Elektrifieringen som pågår kräver att elektriciteten kommer från bra källor. Vind, vatten, våg, sol och även bioenergi. Bioenergi kan vara både bra och dålig, det beror på varifrån råvaran kommer. Palmolja kommer från regnskogar och är dåligt. Restprodukter från skogsavverkningar, reningsverk och slakterier är exempel på bra bioenergi. Tyvärr finns ingen bra miljömärkning av bioenergi, vi får hoppas att det kommer. EU försöker (Taxonomi) men motarbetas av ekonomiska krafter som påverkar politiker. Vi borde lyssna mer på forskare, de är eniga i sak.

Lagringen  av energi är intressant . Fokus ligger på batterier, men vätgas är också mycket lovande och fungerar med tillgänglig teknik.
Energi lagras ofta som lägesenergi i vattenkraftverk. Lagras även som kemisk energi i biobränsle och avfall som ska förbrännas.

Elektrobränsle är ett sätt att tillverka ett bränsle där det finns mycket energi. Vätgas är mest utvecklat men även andra bränslen kan tillverkas. Danmark planerar två nya vindkraftöar där det ska produceras flygbränsle. Batterier kan göras enligt flera priciper. Små om de ska vara mobila. Stora och billiga om de ska vara stationära. (Tillexempel så ersätter man litium med natrium och får ett tyngre men billigare batteri. Den nya kolkemin öppnar många dörrar). 

Markanvändning, konsumtion och investeringar borde göras så att koldioxidutsläppen minimeras.

Regler, lagar, subventioner.

Idag subventioneras kol, olja och gas med c:a sextusen miljarder kronor per år. (Bloomberg NE, OECD, IEA). Subventionerna till de fossila källorna måste stoppas. Även bankerna måste vända sin utlåning. Regler och lagar måste konstrueras så att det blir lönsamt att göra bra saker och olönsamt att göra dåliga saker.
Sverige subventionerar kol olja och gas med c:a 30 miljarder per år (SNF)

Andra klimatpåverkande gaser (främst Metan)

 

Metan bildas när organiskt material bryts ner om syrehalten är låg. Stora mängder Metan finns lagrat i marken på de ställen där organiskt material har samlats i en miljö med syrebrist (olja, kol, permafrost). Metan är en mycket stark växthusgas som i atmosfären bryts ner till koldioxid och vatten, det tar c:a åtta år. Den pågående ökningen av metanhalten i luften beror på mänskliga aktiviteter.

 

Främsta källor till Metanutsläpp är:

  • Utvinning av fossila bränslen (kolbrytning är värst)

  • Idisslande djur (rapande kor)

  • Risfält (syrefattig nedbrytning främst genom mikroorganismen arkéer)

Det finns stora mängder Metan lagrade i havet, i havsbotten och i områden med permafrost. När dessa ”lagringssystem” rubbas accelererar utsläppen och därmed jordens uppvärmning vilket får till följd att ändå mer Metan släpps ut. Klimatförändringen påverkar dessa system.

Vid brytning av kol och olja släpps stora mängder Metan ut i atsmosfären. Det går att hindra om man vill.

Idag är det omöjligt för konsumenter att välja fossila bränslen som producerats med låga metanutsläpp.

 

Du som kommer ihåg skolans kemi vet att Metan är den minsta organiska gasen med bara en kolatom CH4. Naturgas är Metan, när den förbränns bildas koldioxid och vatten.

Vems ansvar?

Det är politikerna som har ansvaret. Som privatperson är det inte så mycket du kan göra. Flyga mindre, köra mindre bil, äta mindre kött från idisslare, sänka temperaturen. Det räcker inte långt.

 

Men det är en sak du verkligen kan göra och det är att kräva av dina politiker att de agerar. Idag lyssnar de mest på olika lobbyinggrupper och förstår inte att vetenskapssamhället inte är en av många lobbyingorganisationer. Vetenskapssamhället bygger på fakta och man kan inte förhandla och kompromissa om vetenskap.

Du har alltså ett ansvar för att sätta press på dina politiker och kräva att de agerar nu!

Det finns många sätt att sätta press på politikerna, ett bra sätt är att vara kunnig och dela med sig av kunnigheten till just politikerna. Det är ditt ansvar.

Kan man inte lägga ansvaret på företagen och de som förorenar?

Nej, det räcker inte. Man har prövat i femtio år, det fungerar inte. Företagen prioriterar lönsamheten, om de är seriösa så följer de lagar och förordningar. Men deras uppgift är att driva lönsam verksamhet.

Det är väldigt få som avstår sina pengar och sina jobb för miljöns skull. Politikerna är ansvariga för att skapa ett miljöriktigt regelsystem. Du väljer dina politiker och ska kräva att de tar sitt ansvar.

Många menar att vi har de politiker vi förtjänar.

 

Övriga oönskade ämnen.

Det är enkelt.

Vi ska inte acceptera att dessa ämnen släpps ut i naturen.

Om det sker ska vi kräva avvecklingsplaner och planer på hur det utsläppta hanteras.

 

Ansvaret för detta delas av tillverkaren, lagstiftarna och konsumenterna. Att ansvaret delas innebär inte att de kan skylla på varandra. Vi måste kräva nollutsläpp av dessa ämnen.

Politikernas ansvar för att stifta fungerande regler och lagar är stort.

Kontroll/revision är nödvändigt och ska vara tranparant och tillgänglig.

Utrotning av arter

Vi befinner oss mitt i en av de snabbaste utrotningsfaser som jorden någonsin befunnit sig i.

Orsaken till detta är människans beteende. Det började med att vi utrotade stora däggdjur. Därefter omvandlade vi landskapen. Nu förändrar vi klimatet genom att frigöra kol som koldioxid.

Vad kan vi göra åt det?

Svaret är enkelt, vi måste stoppa klimatförändringarna, skydda viktiga marker och miljöer och dessutom sätta in akuta åtgärder för akut hotade arter.

Vi bör se det globalt mer än lokalt. Tillexempel så behöver vi inte vara så nogranna med att bevara en art i Sverige om den frodas i Ryssland. Det är bättre att satsa resurserna på de mest akuta arterna och miljöerna.

När det kommer till konkreta åtgärder så måste vi agera lokalt. 

Om vi skyddar skog från skogsbruk så räddar vi utrotningshotade arter.

Här kan du se en graf om hur skogsbruk påverkar den biologiska mångfalden klicka.  

Än så länge finns ingen total enighet om hur mycket mark som behöver längsiktigt skydd. FN-konventionen för biologisk mångfald kräver 17 % av alla naturliga marktyper. De nuvarande diskussionerna i FN och EU kräver 30%. Sverige ligger långt från detta. I mellansverige är mindre än 5 % långsiktigt skyddat.

Specialister på detta steg är:

När det gäller skadliga ämnen: Kemister, ekologer, toxikologer. Kemikalieinspektionen.

När det gäller koldioxid: Meteorologer, biologer, ekologer, ingenjörer.

När det gäller utrotning av arter: Biologer, ekologer, etologer, naturgeografer.

På Svenska Miljö Institutet IVL och Naturvårdsverket finns mycket kunskap. 

Var försiktig när kunskapen kommer från olika lobbying- och liknande fackorganisationer.

 

En forskare kan skaffa sig specialistkunskap på många vägar och ha fina titlar. Oftast är titeln beskrivande.

 

Tänk på att en specialist är kunnig på sitt område och inte nödvändigtvis är lika klok på närliggande frågor, så lyssna noga speciellt på resonemangen. Acceptera när specialisten säger att hen inte vet, men även då kan specialistens spekulationer vara viktiga.

Om du behöver mer kunskap så kan du ringa Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Universiteten. Det ingår i deras uppgifter att arbeta med folkbildning.

Till steg 2 klicka   

Till miljötrappans förstasida klicka   

miljötrappa färg.jpg