top of page

Miljögifter, oönskade ämnen, utrota arter.

Steg 1

Gifter

Gifter som påverkar miljön här

Klimatpåverkande gaser, kol i mark och hav här

Övriga oönskade ämnen här  

Vems ansvar här

Utrotning av arter här

Specialister på just detta här  

  

Gifter som påverkar miljön

De ämnen vi tillverkar ska brytas ner i naturen och bli till ofarliga ämnen.

 

FNs Riokonvention säger att om vi är osäkra ska vi avvakta tills vi är säkra. (försiktighetsprincipen)

Kemikalieinspektionen är en statlig organisation vars uppgift är att skydda oss mot skadliga kemikalier. Det mesta styrs via EU som ofta har en radikalare och effektivare syn än svenska myndigheter och politiker. Länkar hittar du i menyn ovan.

En annan faktor att beakta är hur ämnena sprids. Några är stationära och förekommer lokalt, andra sprids i luften och påträffas över hela jorden. Skadligheten kan bedömas genom att man beaktar 1. Bryts ämnet ner till något ofarligt. 2. Hur sprids ämnet. 3. Är ämnet bioaktivt. 4. Vilka koncentrationer gör skada.

Ämnen som inte bryts ner i naturen ska förbjudas eller snabbt fasas ut.

Skadliga

  • PCB, stabilt och bioaktivt. Gör däggdjur sterila. Fogmassa, elektriska stationer. Förbjudet, men finns kvar. Vanligt i gamla två- och treglasfönster. Fogar i hus från mitten av nittonhundratalet. Det finns strikta regler för hur saneringen ska gå till.
     

  • DDT, Stabilt och bioaktivt. Tunna äggskal. Insektmedel. Förbjudet.
     

  • Tungmetaller (bly, kvicksilver, kadmium, silver), Grundämnen, bioaktiva speciellt när de reagerar med organiska kolväten, det händer när de kommer in i kroppen eller ut i naturen.
     

  • Koldioxid och andra klimatpåverkande gaser (främst Metan). Klimatpåverkande. Är i sig själva inte farliga.
     

  • PFAS (PFOS, PFOA m.fl.) Stabila klorerade, bromerade, fluorerade kolväten, Brandskyddsmedel, flamskyddsmedel som finns i textilier, fett, smuts och vatten avvisande i många produkter m m. Bioaktiva och stabila. EU Har beslutat om gränsvärden. Sverige ligger efter.
     

  • Ftalater (DEHP, DBP, BBP, DINP, DNOP och DIDP). Mjukgörare i plast m m
     

  • Bisfenol finns i vissa kvitton m m, klorfluorkarboner. Bioaktiva ofta stabila.
     

  • Haloner, finns i gamla kylskåp. Freoner, i gamla sprejburkar. Stabila ämnen. Bryter ner Ozonlagret.
     

  • Dioxiner, giftiga, stabila och bioaktiva. Bildas vid ofullständig förbränning av kemiska ämnen som till exempel PVC.  
     

  • Långlivade organiska föreningar.
     

  • Vissa läkemedelsrester. Till exempel diklofenak/Voltaren, hormoner och vissa antibiotika (ceflosperiner). De som inte bryts ner i kroppen utan utsöndras som bioaktiva molekyler, ofta stabila och bioaktiva. 
     

  • Oktyl och nonylfenol. Triclosan.
     

  • Stockholmskonventionen (FN,EU) reglerar vissa långlivade organiska föreningar (POPs)  här
     

De flesta av dessa ämnen skulle kunna förbjudas omedelbart. Till exempel diklofenak (Voltaren)

Ett ämne kan vara giftigt utan att för den delen vara miljöskadligt. Det är när ämnena är stabila och bioaktiva som de blir farliga. Många naturliga gifter bryts snabbt ner till ofarliga ämnen. Det känns som att det borde vara en självklarhet att kräva att nya ämnen som vi släpper ut ska brytas ner i naturen, ändå är det inte så. Även PFAS borde kunna förbjudas även om det får konsekvenser.


Ofta skadliga

Många av människan skapade organiska föreningar bryts snabbt ner, men de som inte bryts ner visar sig ofta vara bioaktiva och påverkar olika levande system.

Klorerade-, bromerade- och fluorerade kolväten, många icke nedbrytbara ämnen. Klopyralid, aminopyralid, piklkoram.

 

Mikroplaster.

I naturen bryts plast inte ner, det finfördelas till mikroplaster och nanoplaster. Det är osäkert hur dessa påverkar naturen. Mycket tyder på att de har en större påverkan än vad vi fruktar. Eftersom de flesta plaster inte bryts i naturen så bör de fasas ut.

Största källorna till mikroplastutsläpp är kläder, bildäck, färg och fotbollsplaner.

Nästan alla konstfibrer sönderdelas till mikroplaster, även de som tillverkats av trä eller annat växande. Ett undantag är Lyocell som bryts ner i naturen. När det gäller textilier så är det alltså inte så viktigt varifrån fibrerna kommer. Det viktiga är att de bryts ner när de kommer ut i naturen.

Ganska ny forskning indikerar att mikroorganismer/bakterier ibland har gensekvenser som kan bryta ner mikroplaster. Man anser att de bakterier som kan producera plastnedbrytande enzymer kommer att få en evolutionell fördel. Om detta bekräftas så är det bra. FoF nr 3 2022. Chalmers TH. Tyvärr kan vi inte se att någon betydande nedbrytning pågår. Det blir mer och mer mikroplaster i naturen.


Mikroplaster har hittats i människors blod och i människors lungvävnad. Det är ännu ej känt huruvida de påverkar oss. Mikroplaster finns numer överallt i naturen.

I Frankrike har man instiftat lagar som kraftigt begränsar plastanvändandet. Spaniens plasttak på tomatodlingar sprider mycket mikroplaster. Svensk lagstiftning ligger långt efter Fransk.

Försiktighetsprincipen innebär att vi ska fasa ut alla ämnen som inte bryts ner till ofarliga ämnen, därför borde plast avvecklas.

I väntan på att det kan göras bör vi hindra plasten att komma ut i naturen och ha avvecklingsplaner. 


Det går bra att bränna plast. Om det är PVC (klorerade polymerer) måste förbränningen ske kontrollerat.

Identifiering och nya ämnen:

Varje kemiskt ämne tilldelas ett unikt CAS-nummer. När ett ämne stoppas eller befaras vara farligt brukar kemiföretagen ta fram ett nytt ämne med samma funktion. Detta ämne får då ett nytt CAS-nummer.

Det är företagets ansvar att visa att det nya ämnet är ofarligt, framförallt ur hälsosynpunkt. De standardtester som genomförs är ganska bristfälliga, så det nya  ämnet har ofta samma negativa påverkan på miljön.

Försiktighetsprincipen har blivit ganska urvattnad.

Klimat
Vems ansvar
Övriga oönskade

Klimatpåverkande gaser

Koldioxid

Kanske är vårt akutaste problem klimatförändringen som beror på att vi släppt ut för mycket koldioxid i luften. Vi har fyra vägar att gå. Vi måste nog gå på alla.

  1. Regler, lagar, subventioner, avgifter.

  2. Sluta använda fossila energikällor.

  3. Lagra mer koldioxid på ett naturligt sätt i skogar och marker.

  4. Fånga in och lagra koldioxid, främst från ställen där mycket koldioxid släpps ut.

Svenska koldioxid utsläpp "nationella emissionsdatabasen " SMHI klicka här

Svenska koldioxidutsläpp data från Naturvårdsverket klicka här.

De ökade koldioxidhalterna i luften innebär att haven försuras. Koldioxid blir kolsyra. Det innebär massutrotning av arter inom de närmaste femtio åren.

Några stora koldioxidkällor är värmeverk, järnframställning, cementtillverkning och raffinaderier.

 

Om vi fångar in koldioxid på dessa ställen så har vi kommit ganska långt. Stockholm Exergi fångar in koldioxid för att lagras i Nordsjön, det fungerar och kan göras i stor skala. Men det är ännu bara i mycket liten skala.

 

Järntillverkarna i Sverige genomför ett projekt tillsammans med staten där koldioxidutsläppen från järntillverkningen ska minskas. Har inte kommit igång ännu.

Vi kan också lagra mer koldioxid i våra skogar och i markerna. Då måste vi sluta dika skogsmaker och återväta torvmarker.

 

Vi måste förlänga omloppstiderna i skogsbruket och avsätta fler reservat (vilket även är bra för den biologiska mångfalden).

 

Vi bör också ta vara på grenar och toppar på alla hyggen och göra energi av dem som ersätter fossila energislag.

Ett av de effektivaste sätten att lagra koldioxid är att inte avverka skog.

Att ta bort elsubventionerna till skogsindustrin skulle också vara mycket effektivt.

Mycket av kollagringen sker i marken. I en skog anser man att ungefär en tredjedel av kolet finns ovan maken. En tredjedel finns i rötter m m. Den sista tredjedelen finns i svampar. Ofta långsiktigt lagrat om maken får vara orörd.

Det finns exempel på ett företag som vill fånga in koldioxid för att lagra. Principen är bra.

Det är avgörande hur koldioxiden fångas och hur den lagras. En hel del resurser läggs på att finna ett sätt att lagra koldioxiden permanent, det är dock oviktigt om koldioxiden lagras i femhundra år eller i hundratusen år. Att fånga in koldioxid är ett dyrt sätt att stoppa uppvärmningen. Det anses dock vara enda sättet om vi ska fortsätta att använda cement.

Cement bildas när man hettar upp kalksten. Uppvärmningen gör så att kolet i kalkstenen frigörs och försvinner som koldioxid. Dessutom släpps ytterligar mycket koldioxid ut på grund av energiåtgången när man upphettar kalkstenen.

Att plantera träd har visat sig fungera dåligt. Ett bra och säkert sätt att koldioxidkompensera är att köpa naturskog som hotas av avverkning det gör bland annat Naturarvet.se.

 

Skogen lagrar bra med koldioxid under många år om den får vara orörd. Allt mer kol kommer att bindas i marken och i vegetationen.


Om man vill lagra mer koldioxid i träd och skog så är det viktigt hur man bedriver skogsbruk och på vilket sätt reservat skyddas. Det går att lagra stora mängder koldioxid i skog om man förändrar sättet vi bedriver skogsvård. På skogsinsikt.se kan du få en uppfattning om hur mycket kol vi kan binda i skogarna här

Om man vill lagra mer kol i jordbruksmark så handlar det om hur jordbruket bedrivs och på vilket sätt jordbruksstödet konstrueras.

Regelverket bör utformas så att kollagring premieras på liknande sätt som matproduktion och landskapsvård premieras idag.

Vid alla investeringar ska utsläpp av koldioxid och metan beaktas. Det fungerar ganska bra idag att man beaktar. Men man bryr sig inte när det kommer till beslut.

Att räkna pengar är ganska lätt och får stor betydelse. Istället borde man vända på det. Först och främst ska man välja sådant som är bra för klimatet och sedan ska man räkna pengar och genomföra det på bästa sätt. Det är dina politikers ansvar att införa ett sådant system.

Utsläppsrätter.

EU har skapat ett system som ersätter koldioxidavgifter. Det innebär att de som släpper ut koldioxid köper eller får sig tilldelat rätt att släppa ut. Man kan köpa och sälja dessa utsläppsrätter. Systemet har bara gällt vissa branscher, men nu utökas det så att fler branscher innefattas. Det går långsamt framåt. För att dessa avgifter inte ska hämma Europeiska företag så ska det kompleterar med ett system som liknar koldioxidtullar.

 

Effektiviteten av utsläppsrätterna beror på hur många utsläppsrätter som finns. EU bestämmer hur många utsläppsrätter som finns.

Tre fjärdedelar av EUs koldioxidutsläpp omfattas av utsläppshandeln. Priset är fortfarande för lågt för att få tillräcklig effekt. De nya reglerna införs med fördröjning, det finns fortfarande många utsläpp som inte innefattas i systemet (December 2022)

 

Avgifterna går till EU och ska användas för att stimulera omställningen.

Koldioxidtullar

För att undvika illojal konkurrens från företag i länder utan koldioxidavgifter eller utsläppsrätter har EU beslutat att införa koldioxidavgifter på importerade varor. (December 2022). Vi vet ännu inte hur detta system kommer att konstrueras, men gör man det rätt med tillräckligt höga avgifter så kan det bli bra.

CBAM (Carbon Border Adjusment Mechanism) kallar EU sina koldioxidtullar. Det är ett försök att på mer diplomatisk väg införa koldioxidtullar. På detta sätt undviker man det kattratande som konventionella förhandlingar innebär. 

Transporter

Förbränningsmotorer är dåliga på att omvandla kemisk energi (bensin, diesel) till rörelseenergi (så att bilen rör sig). Elmotorer är effektivare (mindre värmeförluster).

Att transporter fortfarande sker med fossil energi är oacceptabelt. Ett förbud mot nyförsäljning av bensin och dieseldrivna bilar kan genomföras omedelbart. El och elektrobränsle drivna fordon finns.

Elektricitetens källor

Elektrifieringen som pågår kräver att elektriciteten kommer från bra källor. Vind, vatten, våg, sol och även bioenergi från bra källor.

Utbildningsbrev med kortfattad information på vetenskaplig grund

Sol, vind, priser m m här

Kärnkraft, priser här

Alla breven här

Bioenergi

Bioenergi kan vara både bra och dålig, det beror på varifrån råvaran kommer. Palmolja kommer från regnskogar och är dåligt. Restprodukter från skogsavverkningar, reningsverk och slakterier är exempel på bra bioenergi.

 

Tyvärr finns ingen bra miljömärkning av bioenergi, vi får hoppas att det kommer. EU försöker (Taxonomi) men motarbetas av ekonomiska krafter (främst skogsindustrin och oljeindustrin stöttat av Sveriges och Finlands regeringar), de influerar politiker. Vi borde lyssna mer på forskare, de är eniga i sak.

Lagringen  av energi är intressant . Fokus ligger på batterier, men vätgas och andra elektrobränslen är också mycket lovande och fungerar med tillgänglig teknik.


Energi lagras ofta som lägesenergi i vattenkraftverk. Lagras även som kemisk energi i biobränsle, elektrobränsle och avfall som ska förbrännas.

Aktuellt utbildningsbrev om lagring av energi här

Elektrobränsle är ett sätt att tillverka ett bränsle där det finns mycket energi. Vätgas är mest utvecklat men även andra bränslen kan tillverkas. Danmark planerar två nya vindkraftöar där det ska produceras flygbränsle.

 

Batterier kan göras enligt flera principer. Små om de ska vara mobila. Stora och billiga om de ska vara stationära. (Till exempel så ersätter man litium med natrium och får ett tyngre men billigare batteri.

Den nya kolkemin öppnar många dörrar). 

Markanvändning, konsumtion och investeringar borde göras så att koldioxidutsläppen minimeras.

Regler, lagar, subventioner.

Idag subventioneras kol, olja och gas med c:a sextusen miljarder kronor per år. (Bloomberg NE, OECD, IEA).

Subventionerna till de fossila källorna måste stoppas. Även bankerna måste vända sin utlåning. Regler och lagar måste konstrueras så att det blir lönsamt att göra bra saker och olönsamt att göra dåliga saker.


Sverige subventionerar kol olja och gas med c:a 30 miljarder per år (SNF). Ökande belopp 2024.

Subventionerna av fossila bränslen är större än stöden för att avveckla dem. Och de ökar. Varför? Läs mer om subventionerna klicka.

Den internationella flygindustrins skattebefrielse finns fastslagen i den så kallade Chicagokonventionen från 1944 – långt före internationella klimatförhandlingar och Parisavtalet. Chicagokonventionen utgör grunden för ICAO:s arbete.

Sverige bör omedelbart säga upp ECT avtalet. Det är ett internationellt handelsavtal som skyddar investeringar i kol och olja. De som investerat i kol och olja kan få stora skadestånd när länderna stödjer omställningen.  Frankrike, Italien, Spanien, Polen, Nederländerna har redan beslutat att lämna ECT. Ryssland och ett fyrtiotal andra länder är kvar. Sverige är kvar och motsätter sig till och med förändringar i avtalet.
ECT betyder Energy Charter Treaty, på svenska Energistadgefördraget.

Andra klimatpåverkande gaser (främst Metan och Lustgas)

 

Metan (naturgas, fossilgas, biogas) bildas när organiskt material bryts ner om syrehalten är låg.

 

Stora mängder Metan finns lagrat i marken på de ställen där organiskt material har samlats i en miljö med syrebrist (olja, kol, permafrost). Metan är en mycket stark växthusgas som i atmosfären bryts ner till koldioxid och vatten, det tar c:a åtta år. Den pågående ökningen av metanhalten i luften beror på mänskliga aktiviteter.

 

Främsta källor till Metanutsläpp är:

  • Utvinning av fossila bränslen (kolbrytning är värst)

  • Idisslande djur (rapande kor)

  • Risfält (syrefattig nedbrytning främst genom mikroorganismen arkéer) och ibland från andra våtmarker som utdikade skogs och torvmarker.

Det finns stora mängder Metan lagrade i havet, i havsbotten och i områden med permafrost. När dessa ”lagringssystem” rubbas accelererar utsläppen och därmed jordens uppvärmning vilket får till följd att ändå mer Metan släpps ut. Klimatförändringen påverkar dessa system.

Vid brytning av kol och olja släpps stora mängder Metan ut i atsmosfären. Det går att hindra om man vill.

Idag är det omöjligt för konsumenter att välja fossila bränslen som producerats med låga metanutsläpp.

Metan står för ungefär sexton procent av den uppvärmande effekten.

 

Du som kommer ihåg skolans kemi vet att Metan är den minsta organiska gasen med bara en kolatom CH4. Naturgas är Metan, när den förbränns bildas koldioxid och vatten.

Lustgas (NOx, kväveoxider)

Står för c:a sju procent av uppvärmningen. Den av människor orsakade delen kommer främst från förbränning av fossila bränslen, av biomassa och användning av gödningsmedel. Bra förbränningsmetoder sänker halterna.

Vems ansvar?

Det är politikerna som har ansvaret. Som privatperson är det inte så mycket du kan göra. Flyga mindre, köra mindre bil, äta mindre kött från idisslare, sänka temperaturen. Det räcker inte långt.

 

Men det är en sak du verkligen kan göra och det är att kräva av dina politiker att de agerar. Idag lyssnar de mest på olika lobbyinggrupper och förstår inte att vetenskapssamhället inte är en av många lobbyingorganisationer. Vetenskapssamhället bygger på fakta och man kan inte förhandla och kompromissa om vetenskap.

Du har alltså ett ansvar för att sätta press på dina politiker och kräva att de agerar nu!

Det finns många sätt att sätta press på politikerna, ett bra sätt är att vara kunnig och dela med sig av kunnigheten till just politikerna. Det är ditt ansvar. Kontakta dina politiker. Både du och dina politiker vill kunna se era barn i ögonen och säga. "Detta gjorde jag för att förhindra klimatkrisen"

Kan man inte lägga ansvaret på företagen och de som förorenar?

Nej, det räcker inte. Man har prövat i femtio år, det fungerar inte. Företagen prioriterar lönsamheten, om de är seriösa så följer de lagar och förordningar. Men deras uppgift är att driva lönsam verksamhet.

 

Det är väldigt få som avstår sina pengar och sina jobb för miljöns skull.

Politikerna är ansvariga för att skapa ett miljöriktigt regelsystem. Du väljer dina politiker och ska kräva att de tar sitt ansvar.

Många menar att vi har de politiker vi förtjänar.

Billigaste sätten att minska klimatpåverkande utsläpp

Detta kan göras omgående. Snabbt, billigt, enkelt. Vad väntar vi på?

  • Koldioxidavgifter och koldioxidtullar. (För att få acceptens måste nog avgifterna återbetalas till ”folket” på ett synligt sätt). Detta är ett fungerande sätt att få folk och företag att ändra beteende och att spara.

  • Låt skog vara orörd och förläng omloppstider i skogsbruket.

  • Återvät skogsmark. Lägg igen diken.

  • Ersätt fossila bränslen med vind och sol.

 

Ovanstående åtgärder är dessutom bra för den biologiska mångfalden och genom att betydelsen av fossilindustrin minskar så är det också bra för fred och långsiktigt välstånd. Hållbart.

Övriga oönskade ämnen.

Det är enkelt.

Vi ska inte acceptera att dessa ämnen släpps ut i naturen.

Om det sker ska vi kräva avvecklingsplaner och planer på hur det utsläppta hanteras.

 

Ansvaret för detta delas av tillverkaren, lagstiftarna och konsumenterna. Att ansvaret delas innebär inte att de kan skylla på varandra. Vi måste kräva nollutsläpp av dessa ämnen.

Politikernas ansvar för att stifta fungerande regler och lagar är stort. Ditt ansvar är att informera dina politiker.

Kontroll/revision är nödvändigt och ska vara transparant och tillgänglig.

Utrotning avarter
Specialiter

Utrotning av arter

Vi befinner oss mitt i en av de snabbaste utrotningsfaser som jorden någonsin befunnit sig i.

Orsaken till detta är människans beteende. Det började med att vi utrotade stora däggdjur. Därefter omvandlade vi landskapen. Nu förändrar vi klimatet genom att frigöra kol som koldioxid.

Vad kan vi göra åt det?

Svaret är enkelt, vi måste skydda viktiga marker och miljöer, stoppa klimatförändringarna och dessutom sätta in akuta åtgärder för akut hotade arter.

Än så länge finns ingen total enighet om hur mycket mark som behöver långsiktigt skydd. FN-konventionen för biologisk mångfald kräver 17 % av alla naturliga marktyper. De nuvarande diskussionerna i FN och EU kräver 30%. Sverige ligger långt från detta. I mellansverige är mindre än 5% långsiktigt skyddat.

Sverige är ett av sämsta länderna i världen när det gäller att skydda den biologiska mångfalden. Många fattiga länder har nått upp till 17% nivån.

Vid COP15 (december 2022) accepterade politikerna de vetenskapliga kraven på att trettio procent av mark och vatten behöver skydd. Det kan vara ett stort framsteg så länge det inte utnyttjas till greenwash. Det är avgörande på vilket sätt marken skyddas. Att som i sverige hävda att kalhyggen utgör skyddad mark är inte acceptabelt.

Vi bör se det globalt mer än lokalt. Till exempel så behöver vi inte vara så noggranna med att bevara en art i Sverige om den frodas i Ryssland. Det är bättre att satsa resurserna på de mest akuta arterna och miljöerna.

När det kommer till konkreta åtgärder så måste vi agera lokalt. 

Om vi skyddar skog från skogsbruk så räddar vi utrotningshotade arter.

Här kan du se en graf om hur skogsbruk påverkar den biologiska mångfalden klicka.  

Specialister på detta steg är:

 

Källkritik är nödvändigt. Att hitta bra källor är ändå bättre.

När det gäller skadliga ämnen: Kemister, ekologer, toxikologer. Kemikalieinspektionen.

När det gäller koldioxid: Meteorologer, biologer, ekologer, ingenjörer.

När det gäller utrotning av arter: Biologer, ekologer, etologer, naturgeografer.

På Svenska Miljö Institutet IVL och Naturvårdsverket finns mycket kunskap. 

Var försiktig när kunskapen kommer från olika lobbying- och liknande fackorganisationer.

 

En forskare kan skaffa sig specialistkunskap på många vägar och ha fina titlar. Oftast är titeln beskrivande.

 

Tänk på att en specialist är kunnig på sitt område och inte nödvändigtvis är lika klok på närliggande frågor, så lyssna noga speciellt på resonemangen. Acceptera när specialisten säger att hen inte vet, men även då kan specialistens spekulationer vara viktiga.

Om du behöver mer kunskap så kan du ringa Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Universiteten. Det ingår i deras uppgifter att arbeta med folkbildning.

Till steg 2 klicka om biologisk mångfald

Till miljötrappans förstasida klicka   

05_Politiker bränn.png
miljötrappa färg.jpg
bottom of page