Steg 1. Gifter, oönskade ämnen, utrota arter.

Börja med det viktigaste.

Många hoppar över detta steg. Varför? Kanske för att det är lätt att förstå, men svårt att hantera.

Kom ihåg att detta steg är det viktigaste. Om man behöver hushålla med miljöinsatser så är det här man ska satsa.

Gifter -oönskade ämnen:

Principen är att de ämnen vi tillverkar ska brytas ner i naturen och bli till ofarliga ämnen.

FNs Riokonvention sägar att om vi är osäkra ska vi avvakta tills vi är säkra. (försiktighetsprincipen)

Säkra: PCB, DDT, tungmetaller (bly, kvicksilver, cadmium), koldioxid, brandskyddsmedel, PFAS-PFOS, klorfluorkarboner, haloner, dioxiner, flamskyddsmedel, långlivade organsika föreningar, vissa läkemedelsrester (tillexempel diklofenak/Voltaren), bisfenol.


Troliga: Klorerade-, bromerade- och fluorerade kolväten, många icke nedbrytbara ämnen. Klopyralid, aminopyralid, piklkoram.

Omdiskuterade: Mikroplaster.

Koldioxid

Kanske är vårt akutaste problem klimatförändringen som beror på att vi släppt ut för mycket koldioxid i luften. Vi har fyra vägar att gå. Vi måste nog gå på alla.

  1. Sluta använda fossila energikällor.

  2. Lagra koldioxid, främst från ställen där mycket koldioxid släpps ut.

  3. Lagra mer koldioxid på ett naturligt sätt i skogar och marker.

  4. Regler, lagar, subventioner. 

Några stora koldioxidkällor är värmeverk, järnframställning, cementtillverkning och raffinaderier.

 

Om vi fångar in koldioxid på dessa ställen så har vi kommit ganska långt. Stockholm Exergi fångar in koldioxid för att lagras i Nordsjön, det fungerar och kan göras i stor skala.

 

Järntillverkarna i Sverige genomför ett projekt tillsammans med staten där koldioxidutsläppen från järntillverkningen ska minskas.

Vi kan också lagra mer koldioxid i våra skogar och i markerna. Då måste vi sluta dika skogsmaker. Vi måste förlänga omloppstiderna och avsätta fler reservat (vilket även är bra för den biologiska mångfalden).

Vi bör också ta vara på grenar och toppar på alla hyggen och göra energi av dem.

Ett av de effektivaste sätten att lagra koldioxid är att inte avverka skog.

Att ta bort elsubventionerna till skogsindustrin skulle också vara mycket effektivt.

Mycket av kollagringen sker i marken. I en skog anser man att ungefär en tredjedel av kolet finns ovan maken. En tredjedel finns i rötter m m. Den sista tredjedelen finns i svampar. Ofta långsiktigt lagrat om maken får vara orörd.

Det finns exempel på ett företag som vill fånga in koldioxid för att lagra. Principen är bra.

Det är avgörande hur koldioxiden fångas och hur den lagras. Att plantera träd har visat sig fungera dåligt. Ett bra och säkert sätt att koldioxidkompensera är att köpa naturskog som hotas av avverkning det gör bland annat Naturarvet.se.    
 

Ett effektivt sätt att klimatkompensera är att köpa avverkningsmogen skog och låta den stå. Den lagrar bra med koldioxid under många år. Allt mer kol binds i marken och vegetationen.


Om man vill lagra mer koldioxid i träd och skog så handlar det om hur man bedriver skogsbruk och hur reservat skyddas. 

Om man vill lagra mer kol i jordbruksmark så handlar det om hur jordbruket bedrivs och hur jordbruksstödet konstrueras.

Regelverket bör utformas så att kollagring premieras på liknande sätt som matproduktion och landskapsvård premieras idag.

Elektrifieringen som pågår kräver att elektriciteten kommer från bra källor. Vind, vatten, våg, sol och även bioenergi. Bioenergi kan vara både bra och dålig, det beror på varifrån råvaran kommer. Palmolja kommer från regnskogar och är dåligt. Restprodukter från skogsavverkningar, reningsverk och slakterier är exempel på bra bioenergi. Tyvärr finns ingen bra miljömärkning av bioenergi, vi får hoppas att det kommer. EU försöker (Taxonomi) men motarbetas av ekonomiska krafter som påverkar politiker. Vi borde lyssna mer på forskare, de är eniga i sak.

Lagringen  av energi är intressant . Fokus ligger på batterier, men vätgas är också mycket lovande och fungerar med tillgänglig teknik.
Energi lagras ofta som lägesenergi i vattenkraftverk. Lagras även som kemisk energi i biobränsle och avfall som ska förbrännas.

Elektrobränsle är ett sätt att tillverka ett bränsle där det finns mycket energi. Vätgas är mest utvecklat men även andra bränslen kan tillverkas. Danmark planerar två nya vindkraftöar där det ska produceras flygbränsle. Batterier kan göras enligt flera priciper. Små om de ska vara bärbara. Stora och billiga om de ska vara stationära. (Tillexempel så ersätter man litium med natrium och får ett tyngre men billigare batteri. Den nya kolkemin öppnar många dörrar). 

Markanvändning, konsumtion och investeringar ska göras så att koldioxidutsläppen minimeras.

Regler, lagar, subventioner.

Idag subventioneras kol, olja och gas med c:a sextusen miljarder kronor per år. (Bloomberg NE, OECD, IEA). Subventionerna till de fossila källorna måste stoppas. Även bankerna måste vända sin utlåning. Regler och lagar måste konstrueras så att det blir lönsamt att göra bra saker och olönsamt att göra dåliga saker.
Sverige subventionerar kol olja och gas med c:a 30 miljarder per år (SNF)

Övriga oönskade ämnen.

Det är enkelt.

Vi ska inte acceptera att dessa ämnen släpps ut i naturen.

Om det sker ska vi kräva avvecklingsplaner och planer på hur det utsläppta hanteras.

 

Ansvaret för detta delas av tillverkaren, lagstiftarna och konsumenterna. Att ansvaret delas innebär inte att de kan skylla på varandra. Vi måste kräva nollutsläpp av dessa ämnen.

Politikernas ansvar för att stifta fungerande regler och lagar är stort.

Kontroll/revision är nödvändigt och ska vara tranparant och tillgänglig.

Utrotning av arter

Vi befinner oss mitt i en av de snabbaste utrotningsfaser som jorden någonsin befunnit sig i.

Orsaken till detta är människans beteende. Det började med att vi utrotade stora däggdjur. Därefter omvandlade vi landskapen. Nu förändrar vi klimatet genom att frigöra kol som koldioxid.

Vad kan vi gjöra åt det?

Svaret är enkelt, vi måste stoppa klimatförändringarna, skydda viktiga marker och miljöer och dessutom sätta in akuta åtgärder för akut hotade arter.

Vi bör se det globalt mer än lokalt. Tillexempel så behöver vi inte vara så nogranna med att bevara en art i Sverige om den frodas i Ryssland. Det är bättre att satsa resurserna på de mest akuta arterna och miljöerna.

När det kommer till konkreta åtgärder så måste vi agera lokalt. 

Om vi skyddar skog från skogsbruk så räddar vi utrotningshotade arter.

Här kan du se en graf om hur skogsbruk påverkar den biologiska mångfalden klicka.  

Än så länge finns ingen total enighet om hur mycket mark som behöver längsiktigt skydd. FN-konventionen för biologisk mångfald kräver 17 % av alla naturliga marktyper. De nuvarande diskusionerna i FN och EU kräver 30%. Sverige ligger långt från detta. I mellansverige är mindre än 5 % långsiktigt skyddat.

Specialister på detta steg är:

När det gäller skadliga ämnen: Kemister, ekologer, toxikologer.

När det gäller koldioxid: Meteorologer, biologer, ekologer, ingenjörer.

När det gäller utrotning av arter: Biologer, ekologer, etologer, naturgeografer.

På Svenska Miljö Institutet IVL och Naturvårdsverket finns mycket kunskap. 

Var försiktig när kunskapen kommer från olika lobbying- och liknande fackorganisationer.

 

En forskare kan skaffa sig specialistkunskap på många vägar och ha fina titlar. Oftast är titeln beskrivande.

 

Tänk på att en specialist är kunnig på sitt område och inte nödvändigtvis är lika klok på närliggande frågor, så lyssna noga speciellt på resonemangen. Acceptera när specialisten säger att hen inte vet, men även då kan specialistens spekulationer vara viktiga.

Om du behöver mer kunskap så kan du ringa Naturvårdsverket och Universiteten. Det ingår i deras uppgifter att arbeta med folkbildning.

Till steg 2 klicka   

Till miljötrappans förstasida klicka   

miljötrappa färg.jpg